1Jag är mannen som har sett lidande
2Han har lett mig och fått mig att vandra
3Ja (sannerligen) han vänder gång på gång
4Mina muskler och min hud är utslitna,
5Han har byggt mot mig (som belägringsvallar) och omringat mig
6I mörkret har han låtit mig bo,
7Han har vallat in (byggt en mur omkring) mig, så att jag inte kan gå någonstans,
8Även när jag ropar på hjälp,
9Han har stängt min väg med huggna stenar,
10Han är för mig som en björn som ligger och väntar (på byte),
11Han har böjt undan (vänt bort) mina vägar (tvingat mig av vägen) [Ps 146:9] och slitit mig i stycken;
12Han har spänt sin båge
13Han har låtit pilarna från sitt koger komma in
14Jag har blivit till åtlöje för allt mitt folk,
15Han har fyllt mig med bitterhet [bokstavligt ”han har tillfredsställt mig med bitterhet”],
16Han har förstört (krossat) mina tänder med grus,
17Min själ är avskuren från all frid
18Och jag säger: Min styrka är förlorad
19Kom ihåg mitt lidande, min ångest,
20Jag (hela min varelse, min själ) har fortfarande detta i minnet
21Detta påminner jag mitt hjärta om,
22Herrens (Jahves) nåd (omsorgsfulla kärlek – hebr. chesed) är det
23Nya är de [plural – nåden/kärleken och barmhärtigheten] varje morgon,
24Herren (Jahve) är min del (portion), säger min själ (mitt inre – hebr. nefesh),
25Herren är god mot dem som väntar (aktivt väntar, förväntar sig ett svar, binder sig samman med) honom,
26Det är gott att tålmodigt vänta (vänta i stillhet)
27Det är gott för en man (stridsman) [en man i sin bästa ålder]
28Låt honom sitta för sig själv i tystnad,
29Låt honom ge (sänka) sin mun i stoftet (mot marken) [Mika 7:17; Ps 72:9; Matt 27:14],
30Låt honom ge (vända) kinden till den som slår honom [Job 16:10; Jes 50:6; Mika 5:1; Matt 5:39; 26:67],
31Eftersom Herren (Adonaj)
32Även om han förorsakar sorg,
33För Han plågar inte villigt
34Att krossa under sina fötter
35att undanhålla mannens rätt
36att förvränga rätten för någon i hans sak,
37Vem är han som säger att det ska ske,
38Utgår inte allt från den allra Högstes (Elions) mun,
39Varför skulle en levande människa (hebr. adam) klaga
40Låt oss granska (utvärdera, rannsaka) våra vägar och pröva (utforska) dem
41Låt oss lyfta upp våra hjärtan och händer
42Vi har syndat och varit upproriska;
43Du har täckt dig själv i vrede och förföljt oss,
44Du har täckt dig själv i ett moln
45Till avskum (avskräde, som sopas bort) och förakt (skräp) har du gjort oss
46Alla våra fiender har öppnat sina munnar
47Skräck (terror) och en avgrund har kommit över oss,
48Floder av vatten rinner ner från mina ögon,
49Mina ögon flödar (tårarna hälls ut, forsar) och upphör inte,
50Till dess att Herren (Jahve) ser ner
51Mina ögon misshandlar min själ (det jag ser fyller mig med smärtsam sorg)
52De har jagat mig frenetiskt som en fågel,
53I fängelsehålan har de gjort slut på mitt liv,
54Vatten forsar över mitt huvud,
55Jag ropade ditt namn Herre (Jahve)
56Du hörde min röst:
57Du kom nära den dagen som jag ropade på dig,
58Herre (Adonaj) du har försvarat mitt liv (min själ – hebr. nefesh),
59Herre (Jahve) du har sett mina felsteg (det som är krokigt),
60Du har sett all deras hämndlystnad
61Herre (Jahve), du har hört deras hån,
62Deras läppar (som talar) mot mig
63Om de sitter eller står,
64Du ska vedergälla dem Herre (Jahve)
65Du ska ge dem förhärdade hjärtan,
66Du ska jaga dem i brinnande vrede och förgöra dem,