1Det var nu Caesar (kejsare) Tiberius femtonde regeringsår.
2och Hannas och Kaifas var överstepräster [i templet i Jerusalem].
3Han gick runt i hela regionen vid Jordan [floden]. Där predikade han omvändelsedopet (ett yttre dop som bevis på ett förnyat tänkesätt och ett förändrat hjärta) som leder till syndernas förlåtelse (befrielse, avskrivning, också en medicinsk term för att en plåga släpper och man blir frisk).
4Det står ju skrivet i profeten Jesajas bok [Jes 40:3-5]:
5Varje dal (ravin) ska fyllas,
6Alla människor (allt kött) ska se (förstå)
7Johannes sade nu till folkskarorna [saddukéerna och fariséerna, se Matt 3:7] som kom i en stadig ström [från byar och städer] för att bli döpta av honom: ”Ni giftormsyngel, vem har i hemlighet intalat er att ni kan undfly den kommande straffdomen [Guds vrede mot synden]?
8Bär (producera) därför [sådana] frukter som tillhör (är värdiga; överensstämmer med) omvändelsen (det förändrade tänkesättet) [Apg 26:20]. Och börja inte säga inom (till) er själva [sätt inte igång att försvara er genom att tänka]: ’Vi har Abraham till far.’ För jag säger er att av dessa stenar kan Gud uppväcka (resa upp) barn åt Abraham.
9Yxan är redan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt huggs ner och kastas i elden.”
10[Man frågar nu hur man ska leva det nya livet. Johannes ger olika svar beroende på vad de olika grupperna behöver omvända sig ifrån. Saddukéerna måste bli generösa, tullindrivarna ärliga, och soldaterna mildare och nöjda med vad de har.]
11Han svarade dem [den första gruppen av folkskarorna, saddukéer och fariséer] och sade: ”Den som har två tunikor (långt skjortliknande underklädesplagg), han ska dela med den som inte har någon, och den som har mat ska göra likadant.” [Välbärgade personer bar två tunikor närmast kroppen.]
12Även tullindrivare (publikaner) kom för att bli döpta, och de sade till honom: ”Lärare, vad ska vi göra?”
13Han svarade: ”Ta inte ut mer [skatt, tull] än vad som är fastställt [av de romerska myndigheterna].”
14De som var soldater frågade också honom: ”Vad ska vi göra?” Han svarade: ”Tvinga inte till er pengar från någon med våld (ordagrant ’skaka någon’) eller genom falska anklagelser. Var nöjda med er lön.”
15Folket var fyllt av förväntan och alla resonerade i sina hjärtan (hade en inre dialog, vägde argument för och emot) om Johannes kanske kunde vara den Smorde (Messias, Kristus).
16Men Johannes svarade dem alla: ”Jag döper er med vatten, men det kommer en som är större (mäktigare, starkare) än jag, och jag är inte ens värdig att knyta upp remmarna på hans sandaler. Han ska döpa er med den helige Ande och med eld.
17Han har sin kastskovel i handen för att rensa (rengöra) sin tröskplats och samla in vetet i sin loge, men agnarna ska han bränna upp i en eld som inte kan släckas.”
18På många olika sätt uppmanade (inbjöd) han folket när han förkunnade de glada nyheterna (evangeliet) för dem.
19Men tetrarken Herodes, som upprepade gånger blivit tillrättavisad av Johannes för sitt förhållande med sin brors hustru Herodias och för allt ont som han gjort,
20spärrade in Johannes [Döparen] i fängelse, och lade även denna onda handling till allt ont han redan gjort.
21När nu allt folket döptes (gr. baptizo), lät också Jesus döpa sig, och när han bad öppnade sig himlen
22och den helige Ande sänkte sig ner över honom i form av en duva, och från himlen hördes en röst: ”Du är min son, min älskade! Du är min stora glädje (i dig har jag stort behag).”
23Jesus var omkring trettio år när han började sin tjänst [I 4 Mos 4:47 är det föreskrivet att en präst ska vara 30 år när han går in i tjänst.]
24son till Mattat,
25son till Mattatias,
26son till Mahat,
27son till Johanan,
28son till Melki,
29son till Josua,
30son till Symeon,
31son till Melea,
32son till Jishaj,
33son till Amminadav,
34son till Jakob,
35son till Serug,
36son till Kenan,
37son till Methusalem (Metushelach),
38son till Enos (Enosh),