1Budskap om (profetord, börda över) Tyros.
2Var stilla ni kustlandets invånare, ni Sidons köpmän som reser (passerar) över havet och fyller dig,
3och i (på) stora vatten, Shichors säd och Nilens skörd var hennes inkomst och hon var folkens marknad.
4Bli till skam Sidon för havet har talat, havets fäste säger: ”Jag har inte haft födslovånda, inte fött fram, inte har jag uppfostrat unga män, inte fostrat jungfrur.”
5När det de hör (budskapet kommer) till Egypten, ska de bli smärtsamt sårade av det de hör om Tyros.
6Passera över Tarshish. Ve er invånare i kustlandet.
7Är detta er glada stad vars fötter i forna tider, i förgångna dagar, bar henne långt bort på resor?
8Vem har tänkt ut detta mot Tyros, den krönta staden, vars köpmän (hebr. knaan; samma namn som folkslaget kananéer) är furstar, vars resande är de ärbara på jorden?
9Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) har tänkt ut det för att orena härlighetens stolthet, för att föra till förakt jordens alla ärbara.
10Översvämma ditt land som Nilen, Tarshish dotter! Där finns inte längre någon gördel.
11Han har sträckt ut sin hand över havet, han har skakat kungarikena, Herren (Jahve) har gett befallningar om Kanaan att fördärva dess starka fästen.
12Och han sade: ”Du ska inte längre glädjas, du förtryckta jungfru, Sidons dotter. Stå upp gå över till Kittim, inte heller där ska du ha någon vila.
13Se, Kaldéernas land, detta är folket som inte fanns, när Assyrien grundade det för sjömän satte de upp sina torn, de omstörtade dess palats och gjorde det till en ruin.
14Ve, ni Tarshish skepp, för ert fäste är ödelagt.
15Och det ska ske på den dagen att Tyros ska bli bortglömt i 70 år, enligt kungens dagar (tideräkning). När de 70 åren är slut ska det gå med Tyros som i skökans sång:
16Ta din Kinnor-harpa (kithara – hebr. kinnor) [mindre harpa], gå runt i staden, du länge bortglömda sköka, gör (komponera, spela) vackra melodier, sjung många sånger, så att du till äventyrs blir ihågkommen.
17Och det ska ske efter slutet på de 70 åren att Herren (Jahve) ska komma ihåg Tyros och hon ska återvända till sin sysselsättning och ska bedriva handel med alla världens kungariken på jordens ansikte (yta).
18Och hennes vinning och hennes sysselsättning ska vara helgad till Herren (Jahve), den ska inte bli värderad eller läggas i förråd, för hennes vinning ska vara till för dem som vistas inför Herrens ansikte, för att äta deras del och till ståtliga (praktfulla, anständiga) kläder.