1En sång, en psalm (sång ackompanjerad på strängar). Av (för) Korachs söner. Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias ”den strålande morgonstjärnan”, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.]
2Herre (Jahve), min frälsnings Gud (Elohim),
3Låt min bön komma inför dig,
4För min själ (hela min varelse) är mättad med bekymmer,
5Jag räknas bland dem som går ner i avgrunden.
6avskild bland de döda, som de slaktade som ligger i graven, som du inte längre kommer ihåg, och de är avhuggna från din hand.
7Du har lagt mig längst ner i avgrunden,
8Din vrede vilar tungt över mig,
9Du har flyttat bort mina vänner långt ifrån mig,
10Mina ögon förtvinar på grund av lidande.
11Ska du göra under (tecken, mirakler) för de döda?
12Berättas det om din nåd (omsorgsfulla kärlek) i graven,
13Ska dina under (förunderliga gärningar, mirakler) bli kända i det mörka?
14Men jag skriker ut till dig (ropar efter din hjälp), Herre (Jahve),
15Herre (Jahve), varför kastar du bort min själ (mitt liv)?
16Jag är bedrövad och vid dödens gräns sedan min ungdom,
17Din brinnande vrede har gått över mig,
18Den kommer runt omkring mig som vatten hela dagen,
19De jag älskar och mina följeslagare har du flyttat långt bort från mig,