1En psalm (sång ackompanjerad på strängar) av (för) Asaf.
2Från Sion [templet i Jerusalem], skönhetens fulländning, har Gud (Elohim) strålat fram (visat sig i glans),
3vår Gud (Elohim) kommer och han tiger inte (kan inte tiga).
4Han kallar på himlarna däruppe
5Samla mina heliga till mig,
6Himlarna förkunnar hans rättfärdighet,
7[Vers 7-15 riktar sig till folket i stort:]
8Jag tillrättavisar dig inte för dina offer,
9Jag har inget behov av en tjur från ditt hus,
10Alla skogens djur är mina,
11Jag känner alla bergets fåglar
12Om jag blev hungrig, skulle jag berätta det för dig [Israel],
13Äter jag tjurars kött
14Offra tacksägelsens offer till Gud (Elohim)
15Och kalla på mig nödens dag [då du är trängd och möter svårigheter],
16[Vers 16-23 riktar sig personligt:]
17Du hatar tillrättavisning
18När du ser en tjuv är du belåten med honom,
19Du har öppnat din mun för ondska,
20Du sitter och talar mot din broder,
21Dessa saker har du gjort. Skulle jag då vara tyst?
22Betänk nu detta, du som glömmer bort Gud (Eloha) [Elohim i singular – den ende Guden],
23Ett lovets offer ärar mig,