1En psalm (sång ackompanjerad på strängar) av David, för att minnas (komma ihåg). [Till påminnelse för att få Guds uppmärksamhet.]
2Herre (Jahve), straffa (tukta, tillrättavisa) mig inte i din vrede,
3För dina pilar har trängt in i mig,
4Hela min kropp är sjuk (inget är friskt) på grund av din vrede [straff],
5För mina felsteg (synder, skulder) överväldigar mig (rör sig över mitt huvud)
6Mina sår stinker och varar (är infekterade, rinner),
7Jag går krokig och böjd,
8För mina höfter brinner av smärta (feber, skam),
9Jag är kraftlös (förlamad, bortdomnad) och förkrossad – till det yttersta,
10Herre (Adonaj), inför dig [helt öppet] är all min längtan,
11Mitt hjärta slår-slår (slår häftigt, vandrar bort), min kraft har övergett mig
12[Nu förändras fokus. Hittills har det bara handlat om psalmisten och Gud. Nu kommer även vänner och fiender in i bilden.]
13och de som står efter mitt liv lägger ut snaror.
14[Nu beskrivs hur psalmisten hanterar dessa attacker:]
15Jag har blivit som en man som inte hör,
16För jag sätter mitt hopp till (väntar ivrigt på, fokuserar min blick mot) Herren (Jahve),
17För jag säger (tänker, ber): ”Låt dem inte få glädja sig över mig,
18För jag är redo att falla [jag står på klippkanten],
19För jag bekänner min skuld (missgärning),
20Mina fiender lever, och är många (mäktiga),
21De som lönar gott med ont,
22Överge (lämna) mig inte Herre (Jahve),
23Skynda till min hjälp [nu på en gång],