1Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias ”den strålande morgonstjärnan”, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.]
2Han [David] sade [inleder denna frihetssång med följande ord, se vers 1]:
3Herre (Jahve),
4Jag ropade till (höjde min röst i bön, kallade på) Herren (Jahve)
5Dödens rep slöt sig om mig,
6Sheols (underjordens) rep virade (snodde) sig runt mig,
7I min nöd (ångest, förtvivlan) [när jag var trängd] ropade jag till (höjde jag min röst; kallade jag på) Herren (Jahve),
8Då gungade jorden (upp och ner) och den skakade,
9Rök steg upp ur hans näsa,
10Han böjde himlarna (krökte universum) och kom ner,
11Han besteg en kerub och flög,
12Han svepte (dolde) sig i mörker (den mörka stormen var som en slöja),
13Från strålglansen (det bländande skenet) framför honom vek molnen undan,
14Herren (Jahve) dundrade i [2 Sam 22:14 har ”från”] himlarna,
15Han sköt sina pilar och skingrade dem [fienderna],
16Havsdjupen exponerades (havets strömmar),
17Han sträckte sig ner från höjden [med sin hand], tog tag i mig,
18Han räddade (ryckte bort) mig från min starke fiende [i Davids fall Saul, se 1 Sam 31:1-4],
19De konfronterade när jag var som svagast (när jag var som en belägrad stad),
20Han förde mig ut i frihet (en rymlig plats, stora vidder),
21Herren (Jahve) lönade mig (behandlade mig väl; lät mig få växa och mogna, gottgjorde mig) efter min rättfärdighet
22För jag har följt (vaktat på) Herrens (Jahves) vägar [skyddat och lytt hans bud]
23för alla hans domar har jag haft för ögonen,
24Jag har varit uppriktig (helhjärtad, fläckfri, intakt, fullkomlig, levt med integritet) inför honom,
25Därför har Herren (Jahve) återgäldat mig (återvänt till mig, fört mig tillbaka) efter min rättfärdighet,
26Mot den trofaste (helige, barmhärtige, kärleksfulle)
27Mot den som renat sig (som en metall som hettats upp och där orenheterna avlägsnats),
28För du befriar ett ödmjukt (förtryckt) folk,
29För du tänder min lampa [ger mig liv], Herre (Jahve)
30För med (i) dig kan jag attackera (springa mot) en armé (en fiendes barrikad),
31[Nu kommer fem verser som beskriver Herren:]
32För vem är Gud (Eloha) [Elohim i singular – den ende Guden] förutom Herren (Jahve),
33Gud (El) är den som utrustade (gav, iklädde) mig med kraft (styrka, mod, inflytande, rikedom),
34Som gjorde mina fötter [snabba och smidiga] som hindens [som med lätthet klättrar längs med de branta bergssidorna],
35Som lärde mina händer att strida (tränade mig för krig),
36Du gav mig din frälsnings sköld,
37Du har berett plats för mina steg (utvidgat området under mig),
38Jag förföljde mina fiender och hann upp dem,
39Jag krossade dem, så de inte kunde resa sig,
40Du utrustade (gav, klädde) mig med kraft (styrka, mod) för striden (kriget),
41Mina fiender drev du på flykten (du gav mig deras rygg och nacke),
42De skrek (ropade efter hjälp), men det var ingen [av deras avgudar] som hjälpte,
43Jag krossade (malde) dem [så fullständigt så de blev] som stoft [damm] för vinden,
44Du räddade mig från folkets strider [troligtvis en angripande armé],
45så fort de hörde [ryktet om vad Gud gör], lydde de mig.
46främlingar tappade modet (vissnade, skrumpnade ihop),
47Herren (Jahve) lever!
48Gud (El) [den sanne Guden],
49den som befriar mig från mina fiender,
50Därför vill jag tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] dig inför folken, Herre (Jahve),
51Stora segrar ger Herren (Jahve) åt sin konung,