1Prisa Herren (lova Jah – hebr. hallelujah)!
2Vem kan förklara Herrens (Jahves) mäktiga gärningar
3Rikt välsignad (salig, mycket lycklig) är den som håller rätten [gör och skyddar det som är rätt],
4Kom ihåg mig Herre (Jahve) när du belönar ditt folk,
5så att jag får se framgången hos dina utvalda,
6Vi har syndat med våra fäder [på samma sätt som de],
7Våra fäder i Egypten uppmärksammade inte dina under,
8Likväl frälste (räddade) han dem för sitt namns skull,
9Han tillrättavisade Röda havet och det torkade upp;
10Han frälste dem från hans hand som hatade dem;
11Vattnet övertäckte deras åklagare [en beskrivning av farao och hans armé som utplånades fullständigt],
12Sedan trodde de (Israels barn) hans ord,
13Men de glömde snabbt vad han gjort,
14utan svävade ut i ohämmad lusta i öknen
15Han gav dem vad de begärde
16De var avundsjuka på Mose i lägret
17Jorden öppnade sig och slukade Datan
18En eld tändes i deras avdelning,
19De gjorde en kalv i Horeb
20På det viset bytte de ut sin ära
21De glömde bort Gud (El) deras frälsare
22förunderliga ting i Hams land
23Därför sa han [Gud] att han skulle förgöra dem.
24Dessutom föraktade de det åtråvärda landet [Israel],
25De knotade i sina tält [5 Mos 1:27; 1 Kor 10:10],
26Därför gav han dem sin ed
27och skingra deras ättlingar bland nationerna
28De gick i ok med Baal från Peor
29På det sättet retade och provocerade de honom med sina gärningar
30Men Pinchas stod upp och ingrep
31Det tillräknades honom som rättfärdighet,
32Vid Merivas vatten framkallade de hans vrede [Ps 81:7; 95:8]
33De förbittrade hans ande
34De förgjorde inte folken [olika fiender som krigade mot Israel under ökenvandringen]
35Tvärtom beblandade de sig med de andra nationerna
36De tjänade deras avgudar,
37De till och med offrade sina söner
38De utgöt oskyldigt blod,
39Så skändade de sig själva med sina handlingar,
40Därför upptändes Herrens (Jahves) brinnande vrede mot sitt folk
41Han utlämnade dem till nationerna [alla länder dit de blev kringspridda]
42Deras fiender förtryckte dem
43Många gånger räddade han dem (ryckte han upp dem)
44Trots det såg han till deras nöd
45Han kom ihåg förbundet som han slutit med dem
46Han gav dem medömkan (lät dem finna barmhärtighet och ömsint nåd)
47Fräls oss Herre vår Gud (Jahve Elohim)
48Välsignad är Herren (Jahve), Israels Gud (Elohim)