1Varför, Herre (Jahve), står du långt borta
2I övermod (stolthet, arrogans) jagar den gudlöse (förföljer och brinner den ondskefulle som en löpeld efter) den svage (ödmjuke),
3För (ja, anledningen är att) den gudlöse (ogudaktige, ondskefulle)
4Den gudlöse (ogudaktige, ondskefulle) säger i sitt högmod (ordagrant ”höjer föraktfullt sin näsa i vädret”):
5[Den ogudaktige fruktar varken Gud eller människor:]
6[Hans framgångar gör honom självsäker:]
7Hans mun är full av förbannelse (han åkallar onda krafter för att bringa olycka till hans fiender),
8Han ligger i bakhåll nära byarna (städer utan skyddsmur),
9Han ligger i bakhåll, gömd, som ett lejon i ett snår;
10Han hukar sig [som ett lejon som gör sig redo för språng], lägger sig på lur,
11Han tänker (säger i sitt hjärta):
12Stå upp, Herre (Jahve)! Gud (El), lyft din hand,
13Varför får den gudlöse (ogudaktige, ondskefulle) förakta (häda) Gud (Elohim)? [Hur kan du tillåta det?]
14Du ser (du har sett och ser) [som svar på de ogudaktigas påstående i vers 11],
15Bryt av (krossa) den gudlöses och den ondes arm [bildspråk för styrka, kraft och makt].
16Herren (Jahve) är kung för evigt och i oändlighet,
17De ödmjukas (förtrycktas) längtan (begär, hunger, törst, vädjan) har du hört [och du kommer att gripa in], Herre (Jahve),
18för att upprätta (ge rätt åt) den faderlöse och den nedtryckta (krossade),