1Lyssna, mina söner (barn, vänner), till er fars förmaning (instruktion),
2För jag ger er god lärdom (goda doktriner),
3När jag [Salomo] själv bara var ett barn inför min far [David],
4då undervisade han mig och sade:
5Införskaffa (sök, förvärva) vishet, införskaffa förstånd (urskillningsförmåga).
6Överge inte visheten, hon ska bevara (försvara, skydda) dig, älska henne,
7Början till vishet (det första och mest viktiga, över och före allt annat) är:
8Värdera vishet högt och upphöj henne,
9Hon ska sätta en skön krans (ordagrant: ”krans nåd/favör” – hebr. livja chen) på ditt huvud [ge dig frid i sinnet] – en [vacker och sirligt utsmyckad] ärekrona [ett gott och ärofyllt liv] ska hon [värna om att] överlämna åt dig.”
10Min son (vän, barn), lyssna och ta emot mina ord (löften, bud),
11Jag ska undervisa (instruera) dig på vishetens väg [som ger full förståelse om Guds syften och vägar],
12När du går ska dina steg inte hindras (få kramp, vara fastbundna, bekymrade, bedrövade),
13Ta ett stadigt tag om min förmaning (tillrättavisning, fostran, förädlingsprocess),
14Gå inte in på de ogudaktigas stig (välkända, upptrampade gångväg),
15Undvik (avhåll dig från) den, gå inte in på den,
16De [ogudaktiga] kan inte sova om de inte gjort något ont,
17Deras bröd [vad de lever av, matar sig med] är ogudaktighet
18Men de rättfärdigas stig (välkända upptrampade gångvägar) är som gryningsljuset,
19Däremot de ogudaktigas väg är som djupaste mörker,
20Min son (mitt barn, min vän), lyssna på (ta till dig, förstå, bli ett med) mina ord
21Släpp dem inte med blicken,
22För de [Guds ord] är liv (levande, livgivande) för dem som hittar dem,
23Mer än allt [annat] ska du [som en skyddande väktare] troget vakta [bevara] ditt hjärta,
24Ta bort falskt (oärligt) tal från din mun,
25Låt dina ögon se rakt fram,
26Låt vägen (spåret) för din fot vara jämn (balanserad, rättfärdig),
27Vik inte av till höger eller vänster,