1Herren (Jahve) talade till Mose och sade:
2”Gör dig två trumpeter av silver, som ett konstfullt (vackert) arbete ska du göra dem. Du ska använda dem för att kalla på församlingen och för att få lägret att dra vidare (röra sig framåt).
3Och när de blåser med dem ska hela församlingen samla ihop sig till dig vid mötestältets öppning.
4Och om de blåser med en [trumpet] då ska ledarna, huvudena för Israels tusenden (klaner, familjer – familjegruppering) samla sig till dig.
5Och när de blåser en larmsignal ska lägret som är på den östra sidan avtåga.
6Och när de blåser en larmsignal andra gången, då ska lägret på den södra sidan avtåga. De ska blåsa ett alarm för deras avtågande.
7Men när församlingen ska samlas ihop ska ni blåsa, men inte en larmsignal.
8Och Arons söner prästerna ska blåsa med trumpeterna. Detta ska för er vara en evig förordning (ordagrant ”saker inristat”) genom era generationer.
9Och när ni går ut i strid i ert land mot åklagarna som förtrycker er, då ska ni blåsa alarm med trumpeterna, och ni ska bli ihågkomna inför Herren er Gud (Jahve Elohim) och ni ska bli räddade (frälsta) från era fiender.
10Också under era glada dagar och era bestämda högtider [Herrens högtider, se 3 Mos 23] och vid era nymånader ska ni blåsa med trumpeterna över era brännoffer och över era shalomoffer, och de ska för er vara en åminnelse inför er Guds (Elohims) ansikte. Jag är Herren er Gud (Jahve Elohim).”
11Och det skedde i det andra året i den andra månaden på den tjugonde dagen i månaden att molnet togs upp från [sin plats] över vittnesbördets tabernakel.
12Och Israels söner drog vidare i sin härordning, ut från Sinai öken, och molnet stannade i Parans öken.
13Och de startade sin första vandring efter Guds befallning genom Moses hand.
14Och först under sitt baner (standar) vandrade Juda söners läger i sin härordning, och över hans här var Nachshon, Amminadavs son.
15Och över hären av Issachars söners stam var Netanel, son till Tsoar.
16Och över hären av Zevoluns söners stam var Eliav, son till Chelon.
17Och tabernaklet togs ner och Gershons söner och Meraris söner som bar tabernaklet avtågade.
18Och under sitt baner (standar) vandrade Rubens söners läger i sin härordning, och över hans här var Elitsor, son till Shedejor.
19Och över hären av Simons söners stam var Shelumiel, son till Tsorishadaj.
20Och över hären av Gads söners stam var Eljasaf, son till Doel.
21Och Kehatiterna som bar helgedomen avtågade så att tabernaklet skulle vara uppsatt inför deras ankomst.
22Och under sitt baner (standar) vandrade Efraims söners läger i sin härordning, och över hans här var Elishama, son till Ammihod.
23Och över hären av Manashes söners stam var Gamliel, son till Pedatsor.
24Och över hären av Benjamins söners stam var Avidan, son till Gidoni.
25Och under sitt baner (standar) vandrade Dans söners läger i sin härordning, de utgjorde eftertruppen till alla läger, och över hans här var Achiezer, son till Ammishaddaj. [Eftertruppen utgörs av de 3 stammar som vandrar under Dans baner.]
26Och över hären av Ashers söners stam var Pagiel, son till Ochran.
27Och över hären av Naftalis söners stam var Achira, son till Enan.
28Detta var Israels söners vandring efter deras härordning. Och de avtågade.
29Och Mose sade till Chovav, midjaniten Roels son, Moses svärfar: ”Vi vandrar till platsen om vilken Herren (Jahve) har sagt ’Jag ska ge den till er,’ följ du med oss och vi ska göra gott mot dig, för Herren (Jahve) har talat gott över Israel.”
30Och han sade till honom: ”Jag vill inte gå (med er), men jag ska gå till mitt land och till min släkt.”
31Han svarade då: ”Lämna oss inte, jag ber dig, för du har stor kunskap om hur vi kan slå läger i öknen och du ska vara för oss istället för våra ögon.
32Och det ska ske om du går med oss, ja så ska det bli, att det goda som Herren (Jahve) ska göra mot oss, detsamma ska vi göra mot dig.”
33De bröt upp från Herrens (Jahves) berg och vandrade i tre dagar. Herrens (Jahves) ark gick före dem under de tre dagarna, för att utforska (söka efter – hebr. tor) [hitta en lämplig och bra] viloplats för dem. [Hebreiska ordet tor har innebärden att utforska för att hitta något bra, se 4 Mos 13:2. Viloplats (hebr. menocha) är samma ord som i Ps 23:2.]
34Herrens (Jahves) moln gick före dem på dagen när de lämnade sin lägerplats.
35– ׆ –
36Och när arken sattes ner, sade han: