1Då sjöng Debora och Barak, Avinoams son, denna sång:
2När ledarna (hebr. parot) låter håret växa (hebr. parot) [blir en nasir; tar sitt ledarskap på allvar] i Israel,
3Lyssna ni kungar [israel hade ingen kung ännu, så detta riktar sig till hedniska nationer, se Ps 2:2],
4Herre (Jahve) när du drar ut från Seir,
5Bergen darrar av Herrens (Jahves) närvaro,
6I Shamgars dagar, Anats son,
7Furstarna tystnar i Israel,
8De valde nya gudar,
9Mitt hjärta är vänt till Israels ledare,
10Ni som rider på vita åsnor,
11Högre än bågskyttens röst, [hörs det] mellan vattentrågen,
12Vakna upp (triumfera),
13Sedan lät han kvarlevan råda
14Ut från Efraim kom de vars rötter är i Amalek,
15Och Isaskars furstar var med Debora,
16Varför sitter du bland fårfållorna
17Gilead hade sin hemvist på andra sidan Jordan,
18Zevolun är ett folk som riskerar sina liv ända in i döden,
19Kungarna kommer, de strider,
20De strider från himlarna, stjärnorna
21Kishons bäck sveper bort dem,
22Sedan stampar hästhovarna avsiktligt i dans,
23”Förbanna Meroz,” säger Herrens (Jahves) ängel (budbärare),
24Välsignad över (mer än) kvinnor ska Jael vara,
25Han bad om vatten – hon gav honom mjölk;
26Hon satte sin hand till tältpluggen
27Mellan hennes fötter sjönk han ihop,
28Genom fönstret såg hon ut och kikade, Siseras mor,
29Hennes klokaste hovdamer svarar henne,
30”De har säkert funnit byte, och nu delar de bytet.
31Så må alla dina fiender förgås Herre (Jahve),