1Sök skydd Benjamins söner från Jerusalems mitt och blås shofar i Tekoa och lyft upp en varningssignal (tänd en fyrbåk) över Beit-Kerem, eftersom ondska visar sig från norr och stor förödelse.
2Den attraktiva (behagliga, vackra) och eftergivna (känsliga, ömtåliga) ska jag hugga av, dottern Sion.
3Herdarna med sin hjordar kommer till henne, de slår ner sina tält runt omkring henne, var man betar vid sin hand.
4Förbered en strid mot henne, stig upp och låt oss gå upp vid middagstid. Ve till oss, för dagen avtar, eftermiddagens skuggor blir längre.
5Stig upp och låt oss gå upp på natten och låt oss ödelägga hennes palats.
6Därför säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) så: Hugg ner hennes träd och kasta upp en belägringsvall mot Jerusalem. Detta är staden som ska straffas, överallt finns förtryck i hennes mitt.
7Som en cistern svallar med sitt vatten, så svallar hon med ondska. Våld och fördärv hörs i henne. Framför mig är sjukdom och sår.
8Låt dig tillrättavisas Jerusalem, för att inte min själ ska bli avskärmad från dig, för att jag inte ska göra dig öde, ett land utan invånare.
9Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot): Man ska verkligen samla som druvor kvarlevan av Israel. Vänd din hand som en druvplockare över skotten (de nya grenarna).
10Till vem ska jag tala och ge varning så att de lyssnar? Se deras öra är trögt och de kan inte vara uppmärksamma. Se Herrens (Jahves) ord har blivit till dem en förebråelse, de har inget behag i det.
11Därför är jag fylld av Herrens (Jahves) vrede, jag är trött på hålla igen, häll ut den över dibarnen på gatan och över samlingen av unga män, eftersom även mannen med sin hustru ska bli fångad, den gamle med den som är full av dagar (har fyllt sina dagars mått).
12Och deras hus ska vändas mot andra, deras fält och deras hustrur tillsammans, för jag ska sträcka ut min hand över landets invånare, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
13Eftersom från den minste av dem till den störste av dem är alla giriga efter vinning, och från profeten till prästen ägnar sig alla åt lögn.
14Och de har helat mitt folks skada lätt (inte tagit den på allvar) och sagt: Frid, frid (hebr. shalom shalom; dubbel frid, ro, helhet – fullständig harmoni) men där finns ingen frid (shalom).
15De ska skämmas eftersom de har gjort det avskyvärda, men de skäms inte, de vet inte hur man rodnar. Därför ska de falla bland dem som faller, på den tiden då jag straffar dem som ska snubbla säger Herren (Jahve).
16Så säger Herren (Jahve):
17Och jag har satt väktare över er: Var uppmärksamma på shofarens röst. Men de säger: Vi vill inte vara uppmärksamma.
18Därför lyssna folkslag och vet församling vem som är emot dem.
19Hör jord! Se, jag ska föra ondska över detta folk, frukten av deras tankar eftersom de inte har varit uppmärksamma på mina ord och på min undervisning. De har förkastat den.
20Till vilken nytta är för mig rökelsen som kommer från Sheva och den söta vassen från avlägsna länder? Era brännoffer ger ingen nåd (villkorad nåd – hebr. ratson), och era offer behagar mig inte.
21Därför, så säger Herren (Jahve):
22Så säger Herren (Jahve): Se, ett folk kommer från norr och ett stort folkslag ska resas upp från jordens yttersta hörn.
23De bär båge och sabel (kortare böjt svärd – hebr. kidon) de är grymma och utan förbarmande. Med ett larm likt havets dån drar de fram till häst, rustade för strid mot dig, arma Sion.
24Vi har hört ryktet om det, våra händer blir svaga, ångest har tagit sitt grepp om oss och smärta som hos en födande kvinna.
25Vandra inte ut på fältet och gå inte på vägen, eftersom fiendens svärd är där, skräck på alla sidor.
26Dotter mitt folk omgjorda dig med säcktyg och rulla dig själv i aska. Sörj som för den ende sonen, den allra bittraste klagan, eftersom fördärvaren plötsligt har kommit över oss.
27En proberare har jag gett bland mitt folk, ett fäste, och du ska pröva deras vägar.
28Alla är giriga upprorsmakare, går omkring med skvaller, de är koppar och järn. Alla agerar bedrägligt.
29Bälgarna arbetar (blåser) frenetiskt för att elden ska kunna rena blyet, men gjutaren arbetar fåfängt, ondskan separeras (avskiljs) inte.
30Föraktat silver ska man kalla dem, eftersom Herren (Jahve) har förskjutit dem.