1Och Eliho fortsatte [hans fjärde tal] och sade:
2”Ha lite tålamod med mig och jag ska visa dig,
3Jag ska hämta min kunskap från fjärran
4I sanning är inte mitt prat (hebr. milah) lögn.
5Se, Gud (El) är mäktig (kabir), han föraktar ingen,
6Han bevarar inte den ondes liv
7Han undanhåller inte sina ögon från de rättfärdiga,
8Och om de kedjas i oket,
9då förklarar han för dem deras gärningar
10Och han klär av (öppnar) deras öra till förmaning
11Om de lyssnar och tjänar honom,
12Men om de inte lyssnar
13Men de som är gudlösa i hjärtat samlar vrede,
14Deras själ dör ung,
15Han räddar (drar ut) de bedrövade ur deras bedrövelse
16Och han lockar dig från nödens mun,
17Och du är full av dom (din) över de onda,
18Eftersom vreden (chema) annars lockar dem till straff,
19Förbered ditt nödrop (hebr. shoa), inte guld
20Längta inte efter natten
21Håll (vakta, skydda, bevara) dig från att vända ditt ansikte till synd,
22Se, Gud (El) är upphöjd i sin styrka (koach),
23Vem har tillägnat honom hans vägar?
24Kom ihåg att du förökar hans gärningar (arbete – hebr. paal)
25Alla människor skådar på det,
26Se, Gud (El) är stor och inte möjlig att känna (bli intimt förtrogen med) antalet av hans år (hans ålder)
27Han skrapar av vattendropparna,
28som flödar (nazal) från skyn (shachaq)
29Kan någon förstå molnens utbredning,
30Se, han sprider sitt ljus över den
31för i detta dömer han folken,
32Han täcker över sina händer med ljus
33Ljudet från det (åskan) förkunnar hans närvaro,