1Men en gren (ett skott) ska växa ut ur Isais [Davids fars] stam,
2Herrens Ande ska vila över honom.
3Han ska ha sin glädje i att lyda (frukta, tillbe) Herren (Jahve).
4Rättfärdigt ska han döma de svaga (hjälplösa),
5Rättfärdighet ska vara bältet kring hans midja,
6En varg ska bo tillsammans med ett lamm,
7Kor och björnar ska beta sida vid sida,
8Ett spädbarn ska leka ovanför en kobras hål,
9Ingenstans på mitt heliga berg [Sion; tempelberget i Jerusalem, se Jes 2:2] ska man skada (göra något ont; bryta ner, förstöra) eller förgöra (skövla),
10Det ska ske att Isais [Davids fars] gren ska stå som ett baner (en signalflagga, ett tydligt tecken) för folken. Hednafolken ska söka honom för kunskap. Hans närvaro (boning) [på jorden] ska vara majestätisk (härlig, ha en tyngd och dignitet, vara mättad av fullständig gudsnärvaro).
11På den dagen (i den tiden) ska Herren en andra gång räcka ut sin hand för att återta (återställa) resten av sitt folk, de som räddats från Assyrien, Egypten, Patros [södra Egypten], Kush [nuvarande Etiopien/Sudan], Elam, Sinear [Babylon], Hamat och kustländerna [länderna runt Medelhavet].
12Han ska höja ett baner (en signalflagga, ge ett tydligt tecken) för hednafolken
13Då ska Efraims avundsjuka (hat) försvinna
14De ska flyga ner över Filistéens skuldror i väst, tillsammans ska de grusa österns söner, de ska räcka ut sin hand över Edom och Moab och Ammons söner ska lyda dem.
15Herren (Jahve) ska torka upp viken till Egyptens hav och skaka sin hand över floden med sin glödheta vind, han ska slå den (så att den splittras) i sju strömmar så att människor kan vandra över torrskodda.
16Där ska bli en huvudväg (upphöjd väg) [utan hinder]