1Bli aldrig förhastad med din mun
2För en dröm kommer med (i, genom) många våndor
3När du ger ett löfte till Gud (Elohim), dröj inte med att infria det, för han har inget behag i dårar. Infria det du lovar.
4Det är bättre att du inte lovar något, än att du lovar utan att infria det.
5Tillåt inte din mun att föra in ditt kött (din kropp) i skuld, inte heller ska du säga till budbäraren att det var ett misstag. Varför ska Gud (Elohim) bli arg på din röst (det du säger i oförstånd) och fördärva dina händers arbete?
6Genom en myckenhet av drömmar och fåfängligheter kommer också många ord, men vörda (respektera) Gud (Elohim).
7Om du ser att den fattige förtrycks och att våldet förvränger rätten och rättfärdigheten i landet, ska du inte förvånas över detta. En auktoritet vakar över en annan auktoritet, och det finns ännu högre auktoriteter än dessa.
8Även om ett lands vinning delas av många, är en kung betjänad av fälten.
9Den som älskar silver (pengar) blir aldrig mätt på (tillfredsställd av) silver,
10När förmögenheten ökar,
11En arbetares sömn är god,
12Jag har sett något mycket ont och plågsamt (en sorglig ondska, vidrig sjukdom) under solen:
13När denna rikedom går förlorad
14Han föddes naken av sin moder,
15Detta är också något mycket ont och plågsamt (en sorglig ondska; en vidrig sjukdom): På samma sätt som han kom ska han lämna. Vad har han för glädje av sin strävan efter vind?
16Alla sina dagar äter han i mörkret och han har många förtret, sjukdomar och vrede.
17[Slutsats – gläd dig över vad Gud har gett dig.]
18Också för varje man som Gud (Elohim) har gett rikedom och välstånd, så har han gett honom kraften att njuta därav och ta sin del och glädja sig över sitt arbete, detta är Guds (Elohims) gåva.
19För de är inte många, så låt honom komma ihåg sitt livs dagar, för Gud (Elohim) svarar honom med glädje i hjärtat.