1Och profeten Elisha kallade på en av profetsönerna och sade till honom: ”Omgjorda dina länder och ta denna flaska med olja i din hand och gå till Ramot-Gilead.
2Och när du kommer dit se (leta) efter Jehu, Jehoshafats son, Nimshis son, och gå in och låt honom resa sig från sina bröder och för in honom till en inre kammare.
3Och ta flaskan med olja och häll ut den över hans huvud och säg: ’Så säger Herren (Jahve): Jag har smort dig till kung över Israel.’ Öppna sedan dörren och fly och dröj inte.”
4Och ynglingen, den unga profeten gick till Ramot-Gilead.
5Och han kom och se, härföraren för armén satt där och han sade: ”Jag har ett ärende till dig härförare.”
6Och han steg upp och gick in i huset, och han hällde oljan över hans huvud och sade till honom: ”Så säger Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim): Jag har smort dig till kung över Herrens (Jahves) folk, över Israel.
7Och du ska slå din herre Achavs hus, för att jag ska hämnas blodet på mina tjänare profeterna, och blodet på alla Herrens (Jahves) tjänare från Izevels (Isebels) hand.
8Och hela Achavs hus ska förgås, och jag ska hugga av från Ahav, alla som urinerar mot muren [nervärderande uttryck för en man; en oren hund] – [både] instängd (fängslad) och frisläppt – i Israel.
9Och jag ska göra Achavs hus som Jerovam, Nevats sons hus och som Baesha, Achijas sons hus.
10Och hundarna ska äta Izevel i Jizreels del [området som tidigare varit Navots vingård] och ingen ska begrava henne.” Och han öppnade dörren och flydde.
11Och Jehu kom till sin herres tjänare och en av dem sade till honom: ”Shalom (är allt väl)? Varför kom denne dåre till dig?” Och han sade till dem: ”Ni känner mannen och vad han babblar.”
12Och de sade: ”Du ljuger! Berätta för oss, vi ber dig.”
13Och de skyndade sig och tog varje man sin mantel och lade den under honom överst på trappen och de blåste i shofaren och sade: ”Jehu är kung!”
14Och Jehu, Jehoshafats son, Nimshis son, konspirerade mot Joram. Och Joram vaktade (skyddade, bevarade) Ramot-Gilead från Chazael, Arams kung,
15men kung Joram hade återvänt för att bli läkt i Jizreel från skadorna som araméerna hade gett honom, när han stred mot Chazael, Arams kung. Och Jehu sade: ”Om detta är i ert sinne, låt då ingen undkomma och gå och berätta det utanför staden till att berätta det i Jizreel.”
16Och Jehu åkte i en vagn och gick till Jizreel, för Joram låg där. Och Achazja, Juda kung hade kommit ner för att se Joram.
17Och väktaren stod på Jizreels torn och han såg Jehus trupp när han kom och sade: ”Jag ser en trupp.”
18Och en gick på hästryggen och mötte honom och sade: ”Så säger kungen: ’Shalom (står allt väl till)?’”
19Och han sände ut en andra ryttare som kom till dem och sade: ”Så säger kungen: ’Shalom (står allt väl till)?’” Och Jehu sade: ”Vad har du att göra med shalom? Vänd om bakom mig.”
20Och väktaren berättade och sade: ”Budbäraren kom till dem men han kommer inte tillbaka. Körningen liknar Jehus, Nimshis sons körning, för han kör våldsamt.”
21Och Joram sade: ”Gör redo” och de gjorde i ordning hans vagn. Och Joram, Israels kung och Achazjaho, Juda kung gick ut och steg upp i sina vagnar och de gick ut och mötte Jehu. De fann honom i jizreliten Navots område.
22Och det skedde när Joram såg Jehu att han sade: ”Shalom (står allt väl till) Jehu?” Och han sade: ”Vilken shalom, så länge din mor Izevels prostitution och hennes häxkonster är så många?”
23Och Joram vände sina händer och flydde och sade till Achazjaho: ”Det är förräderi, Achazjaho.”
24Och Jehu spände sin båge med sin fulla styrka och slog Joram mellan hans armar och pilen gick ut i hans hjärta och han sjönk ihop i sin vagn.
25Och han sade till Bidqar, hans härförare: ”Ta upp och kasta honom på jizreliten Navots del av fältet, för kom ihåg hur du och jag red tillsammans efter Achav, hans far och Herren (Jahve) förkunnade denna börda mot honom;
26Om inte jag har sett Navots blod och hans söners blod igår förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) och jag ska belöna er på denna plats förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve). Och nu ta och kasta honom på denna plats på marken enligt Herrens (Jahves) ord.
27Och Achazjaho, Juda kung såg detta och han flydde längs vägen vid trädgårdshuset. Och Jehu följde efter honom och sade: ”Slå även honom i vagnen.” I backen upp till Gor som är vid Ivleam. Och han flydde till Megiddo och dog där.
28Och hans tjänare bar honom i en vagn till Jerusalem och begravde honom i hans grav med hans fäder i Davids stad.
29Och i 11:e året till Joram, Achavs son, började Achazjaho att regera över Juda.
30Och Jehu kom till Jizreel och Izevel hörde det och hon målade sina ögon och klädde sitt huvud och tittade ut genom fönstret.
31Och när Jehu kom in i porten sade hon: ”Shalom (står allt väl till) Zimri, din herres mördare?”
32Och han lyfte upp sitt ansikte mot fönstret och sade: ”Vem är på min sida? Vem?” Och två eller tre furstar hängde ut (genom fönstret) till honom.
33Och han sade: ”Kasta ner henne.” Och de kastade ner henne och en del av hennes blod skvätte på muren och på hästarna och hon blev nedtrampad.
34Och han kom in och åt och drack och han sade: ”Ta hand om, jag ber er, denna förbannelse (hebr. arar) och begrav henne, för hon är en kungs dotter.”
35Och de gick för att begrava henne, men de fann inte mer än hennes skalle och fötterna och hennes händer.
36Och de kom tillbaka och berättade för honom, och han sade: ”Detta är Herrens (Jahves) ord som han talade genom sin tjänare Elia, tishbiten, och sade: I Jizreels del [området som tidigare varit Navots vingård] ska hundarna äta Izevels kött,
37och Izevels kadaver ska bli som dynga på fältets ansikte i Jizreels del [område] så att man inte ska kunna säga: Detta är Izevel.”