1Nu när filistéerna hade tagit Guds (Elohims) ark, förde de den från Even-Ezer [i Ela-dalen, se 1 Sam 4:1] till [sin stad] Ashdod [vid Medelhavet].
2Och filistéerna tog Guds (Elohims) ark och förde in den i Dagons hus och ställde den bredvid Dagon.
3Och när Ashdods invånare steg upp tidigt nästa morgon, se, då hade Dagon fallit på sitt ansikte på marken framför Herrens (Jahves) ark. Och de tog Dagon och satte honom på sin plats igen.
4Och när de steg upp tidigt nästa morgon, se, då hade Dagon fallit på sitt ansikte på marken framför Herrens (Jahves) ark (igen), och Dagons huvud och båda hans handflator låg avhuggna på tröskeln, bara Dagons kropp var kvar av honom.
5Därför trampar ingen som går in i Dagons hus, varken prästen eller någon annan, på tröskeln till denna dag.
6Men Herrens (Jahves) hand var tung över dem i Ashdod och han fördärvade dem och slog dem med bölder, Ashdod och dess omnejd.
7Och när Ashdods män såg att det var så sade de: ”Israels Guds (Elohims) ark ska inte vistas hos oss, för hans hand är tung över oss och över vår gud Dagon.”
8De sände därför och samlade ihop alla filistéernas ledare till sig och sade: ”Vad ska vi göra med Israels Guds (Elohims) ark?”
9Och det skedde att när de hade burit den dit, var Herrens (Jahves) hand mot staden med stora nederlag, och han slog stadens män både små och stora, och bölder visade sig på dem.
10Så de skickade Guds (Elohims) ark till Ekron. Och det skedde när Guds (Elohims) ark kom till Ekron att invånarna ropade och sade: ”De har fört Israels Guds (Elohims) ark till oss för att slakta oss och vårt folk.”
11De sände därför efter och samlade ihop filistéernas ledare och de sade: ”Sänd bort Israels Guds (Elohims) ark och låt den gå tillbaka till sin plats, så att den inte slaktar oss och vårt folk,” för en dödlig pest rådde över hela staden, Guds (Elohims) hand var mycket tung där.
12Och männen som inte dog slogs med bölder, och stadens rop steg upp till himlarna.