1Vid den tiden blev Avija, Jerovams son sjuk.
2Och Jerovam sade till sin hustru: ”Stå upp jag ber dig, och förklä dig själv så att du inte blir igenkänd som Jerovams hustru, och gå till Shilo. Se, där är Achija, profeten som talade om mig att jag skulle bli kung över detta folk.
3Och ta med dig tio brödkakor och kex och ett krus med honung och gå till honom. Han ska berätta för dig vad som ska ske med denna yngling.”
4Och Jerovams hustru gjorde så och steg upp och gick till Shilo och kom till Achijas hus.
5Och Herren (Jahve) sade till Achija: ”Se, Jerovams hustru kommer för att fråga dig om hennes son för han är sjuk. Så och så ska du säga till henne, för det ska ske när hon kommer in att hon ska utge sig själv för att vara en annan kvinna.”
6Och det blev så när Achija hörde ljudet av hennes fötter när hon kom in genom dörren att han sade:
7Gå och berätta för Jerovam:
8och rivit isär kungariket från Davids hus och gett det till dig, och ändå har du inte varit som min tjänare David som höll (vaktade, skyddade, bevarade) mina budord (tydliga befallningar) och som vandrade efter mig med hela sitt hjärta till att göra endast det som var rätt i mina ögon,
9men du har gjort ont (hebr. raa) i allt som var inför dig och du har gått och gjort dig andra gudar och gjutna beläten för att provocera mig och har kastat mig bakom din rygg.
10Därför, se, jag ska föra ondska (hebr. raa) över Jerovams hus och ska hugga bort från Jerovam var och en som urinerar mot muren [nervärderande uttryck för en man; i uttrycket liknas han också vid en oren hund, se vers 11] – [både] instängd (fängslad) och frisläppt – i Israel. Jag ska bränna Jerovams hus, som man bränner gödsel tills det är helt borta (fullbordat).
11Den av Jerovams hus som dör i staden ska hundarna äta upp och den som dör på fältet ska himlarnas fåglar äta upp, för Herren (Jahve) har talat.
12Stig upp och gå till ditt hus, och när dina fötter stiger in i staden ska barnet dö.
13Och hela Israel ska sörja över honom och begrava honom, för han är den ende av Jerovam som ska få en grav, eftersom det i honom fanns något gott gentemot Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim).
14Och därtill ska Herren (Jahve) resa upp åt sig en kung över Israel som ska hugga av Jerovams hus den dagen. Och vad är det även denna gång?
15Och Herren (Jahve) ska slå Israel som vass skakas i vattnet, och han ska rycka upp Israel från det goda land som han gav till deras fäder, och ska skingra dem bortom floden, eftersom de har gjort sina aseror [pålar för avgudadyrkan] för att provocera Herren (Jahve).
16Och han ska ge Israel på grund av Jerovams överträdelser som han har överträtt med vilka han har fått Israel att begå överträdelser.’ ”
17Och Jerovams hustru steg upp och lämnade och kom till Tirtsa, och när hon kom till husets tröskel dog ynglingen.
18Och hela Israel begravde honom och sörjde (ordagrant slet sitt hår och slog sig på bröstet, vilket är uttryck för sorg) över honom efter Herrens (Jahves) ord som han talade genom sin tjänare Achijahos hand, profeten.
19Vad mer finns om Jerovams gärningar, hur han krigade och hur han regerade det är skrivet i Israels kungars krönika.
20Och dagarna som Jerovam regerade var 22 år, och han sov med sina fäder och Nadav, hans son regerade i hans ställe.
21Och Rechavam Salomos son regerade i Juda. Rechavam var 41 år när han började regera och han regerade 17 år i Jerusalem, staden som Herren (Jahve) hade utvalt bland alla Israels stammar för att placera sitt namn där, och hans mor [drottningmoder] var Naama, ammonitiskan.
22Juda gjorde det som var ont i Herrens (Jahves) ögon och de drev honom till nitälskan med alla överträdelser som de begick, mer än alla deras fäders överträdelser.
23För de byggde även höga platser och aseror [pålar för avgudadyrkan] på varje hög kulle och under varje lummigt träd.
24Ja, det fanns även manliga tempelprostituerade (hebr. qades) i landet, de gjorde alla de styggelser som folken gjort, vilka Herren (Jahve) drivit ut framför Israels söner.
25Men i Rechavams 5:e år drog Shishak, Egyptens kung, upp mot Jerusalem. [Shishak var från den 22:a dynastin i Egypten. Han gömde Rechavam efter att Salomo försökt döda honom, se 1 Kung 11:40.]
26Och han tog bort skatterna (rikedomarna) från Herrens (Jahves) hus och skatterna från kungens hus. Han tog bort allt och han tog bort alla sköldar av guld som Salomo hade gjort.
27Och kung Rechavam gjorde (tillverkade) i deras ställe sköldar av brons och överlät dem i händerna på hövitsmannen för vakten som bevakade dörren till kungens hus.
28Och det var så att när kungen gick in i Herrens (Jahves) hus, bar vakten dem och förde tillbaka dem till vaktens kammare.
29Vad mer finns om Rechavams gärningar, och allt vad han gjorde det är skrivet i Juda kungars krönika.
30Och det var oavbrutet krig mellan Rechavam och Jerovam.
31Och Rechavam sov hos sina fäder och blev begravd i sin far Davids stad. Och hans mors [drottningmoderns] namn var Naama, ammonitiskan. Och Avijam, hans son regerade i hans ställe.