1Om jag talar människors språk, och [ja även] änglars,
2Om jag har profetians gåva,
3Om jag skänker alla mina ägodelar till välgörenhet (för att ge mat åt de fattiga),
4Kärleken [den osjälviska, utgivande och rättfärdiga] är
5Den agerar inte opassande (osmakligt, utmanande, oförskämt).
6Den gläder sig inte över orättfärdigheten [andra människors synd och misslyckanden],
7Allt fördrar den [allting täcker den, skyler och finner sig kärleksfullt i].
8Kärleken [den rättfärdiga, osjälviska och utgivande]
9För vi förstår (vet, känner) [bara] till en del
10Men när det fullkomliga [det som är fullvuxet, moget och hel perfekt] kommer,
11När jag var barn (liten, omogen),
12För [här och] nu ser vi [bara] i en dunkel spegel (gåtfull spegelbild) [av putsad metall, dvs. indirekt – det vi ser är bara som en suddig reflektion av den sanna verkligheten, se 2 Kor 5:7],
13Men nu består (så förblir nu):