1I åttonde månaden [Chesvan, infaller i oktober/november] av kung Darejavesh andra regeringsår [år 520 f.Kr., han var persisk kung 522-486 f.Kr.] kom Herrens (Jahves) ord till profeten Sakarja [på hebreiska Zecharja som betyder ”Gud kommer ihåg”], son till Berechja [som betyder ”Herren välsignar”], son till Iddo [som betyder ”Hans vittne”].
2Herren (Jahve) har varit mycket vred över dina fäder (förfäder), mycket vred. [Israeliternas synd hade lett till hur templet i Jerusalem förstörts och exilen till Babylon.]
3Säg därför till dem [det israeliska folket i Jerusalem]: Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot); återvänd (kom tillbaka, omvänd er) till mig, förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), och jag ska komma tillbaka till er, säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
4Var inte som era fäder till vilka de tidigare profeterna ropade och sade: Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot): ”Kom tillbaka nu från era onda vägar och från era onda gärningar.” Men de lyssnade inte och gav inte akt på mig, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
5Era fäder (förfäder),
6Men mitt ord och mina påbud, som jag har befallt mina tjänare profeterna,
7På den 24:e dagen i den elfte månaden som är månaden Shvat [den 15 februari 519 f.Kr.], i kung Darejavesh andra regeringsår [520-519 f.Kr.], kom Herrens (Jahves) ord till profeten Sakarja, son till Berechja, son till Iddo. [Tre månader efter det profetiska tilltalet, se vers 1.] Han [Sakarja] sade:
8På natten såg jag, och se, en man som red på en röd häst och stod bland myrtenträden som fanns i ravinen. Bakom honom var röda, brunaktiga (vinrankans skiftande grön-bruna färg) och vita hästar.
9Då frågade jag: ”Vad är detta min Herre (Adonaj)?” Ängeln (budbäraren) som talade med mig sade till mig: ”Jag ska visa dig vad detta är.”
10Mannen som stod bland myrtenträden svarade och sade: ”Dessa är dem som Herren (Jahve) har sänt till att vandra fram och tillbaka (runtomkring) jorden (världen).
11De svarade Herrens (Jahves) ängel (budbärare) som stod bland myrtenträden och sade: ”Vi har vandrat fram och tillbaka (runtomkring) jorden (världen) och se, hela jorden (världen) sitter stilla och vilar.
12Sedan svarade Herrens (Jahves) ängel (budbärare) och sade: ”Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), hur länge ska du undanhålla din barmhärtighet (ömsinta nåd) från Jerusalem och Juda städer, mot vilka du har varit vred i 70 år?”
13Herren (Jahve) svarade ängeln (budbäraren) som talade med mig med vänliga och tröstande ord.
14Sedan sade ängeln (budbäraren) som talade med mig: ”Ropa ut och säg; Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot): Jag nitälskar för Jerusalem, ja, min nitälskan är stor för Sion [tempelberget i Jerusalem].
15Och jag är rasande på de arroganta (bokstavligt ’lätta’) nationerna. Jag var lite vred på dem men deras arrogans har blivit deras egen olycka.
16Därför säger Herren (Jahve): Jag ska återvända till Jerusalem med nåd och barmhärtighet (hebr. rachamim). Mitt hus ska byggas upp i henne (i Jerusalem), förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) och en linje (en mätlinje som en lantmätare drar upp) ska sträckas ut över Jerusalem.
17Ropa ut igen och säg: Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot); ”Mina städer ska åter överflöda med välstånd och Herren (Jahve) ska åter trösta Sion [tempelberget i Jerusalem] och ska åter utvälja Jerusalem.”
18Jag [Sakarja] lyfte upp mina ögon och såg. Och se där var fyra horn.
19Då frågade jag ängeln (budbäraren) som talade med mig: ”Vad är detta?” Han sade till mig: ”Dessa är hornen [mäktiga krafter, stormakter] som har förskingrat Juda, Israel och Jerusalem.”
20Herren (Jahve) visade mig fyra hantverkare.
21Sedan sade jag: ”Vad har dessa kommit för att göra?” Han [ängeln] talade och sade: ”Dessa, hornen som förskingrade Juda så att ingen människa kan lyfta upp sitt huvud, dessa har de [de fyra hantverkarna som Gud rest upp] kommit för att förskräcka, för att kasta ner nationernas horn, de som har lyft sina horn mot Juda land för att förskingra det.