1[Från:] Paulus, Guds tjänare (slav, livegen)
2och ger hopp om evigt liv.
3och när tiden (en särskild tid som börjar vid en specifik händelse) var inne
4[Till:] Titus,
5Anledningen till att jag [Paulus] lämnade kvar dig [Titus] på Kreta var att du skulle slutföra det som ännu inte var ordnat, och att du skulle tillsätta äldste (gr. presbyterous) [för att leda församlingarna] i varje stad efter mina anvisningar.
6En äldste (gr. presbyteros) ska vara
7Församlingsledaren (gr. episkopos) ska som Guds förvaltare (en tjänare ansvarig för sin herres hus) vara fläckfri.
8[han ska i stället:]
9hålla fast vid lärans tillförlitliga ord,
10Det finns nämligen många upproriska pratmakare och bedragare, särskilt bland de omskurna.
11Dem måste man tysta munnen på, för de vänder upp och ner på hela familjer genom att för egen vinning lära ut sådant som de inte borde.
12En av deras egna, en profet, har sagt:
13Det omdömet är sant. Tillrättavisa dem därför strängt, så att de blir sunda (hälsosamma) i tron
14och inte ägnar sig åt judiska myter och bud från människor som vänder sig bort från sanningen.
15För de rena är allting rent, men för de orena och otroende är ingenting rent, utan hos dem är både förstånd och samvete orena.
16De försäkrar att de känner Gud, men med sina gärningar förnekar de honom. De är avskyvärda, trotsiga och odugliga till varje god gärning.