1Av David, en sång med visdom (hebr. maskil).
2Rikt välsignad (salig, mycket lycklig) är den människa
3När jag var tyst [och vägrade att bekänna min rebelliskhet, inre skuld, synd och mina onda tankar]
4För dag och natt
5Då bekände jag (lät jag dig veta – bli intimt förtrogen med) min synd
6Därför ska alla (varenda en av) dina trogna (fromma, lojala) följare vädja (be) till dig,
7Du är mitt skydd (gömställe),
8Jag vill [varsamt och medvetet] vägleda dig (lära/instruera dig; ge dig insikt) och undervisa dig
9Var inte som en häst eller mula
10Många är sorgerna (smärtorna; alla de själsliga bedrövelserna) som drabbar de gudlösa (ogudaktiga, ondskefulla),
11Var glada i Herren (Jahve),