We Believe JesusFé, Esperança e Nova Vida

Psaltaren 102

Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning · sueco

← Psaltaren 101 Psaltaren Psaltaren 103 →

1En bön av en betryckt (ansatt), när han är överväldigad och utgjuter sin klagan (fundering, i sitt lågmälda grubblande) inför Herren (Jahve).

2Herre (Jahve) hör min bön,

3Göm inte ditt ansikte för mig

4Mina dagar försvinner som rök,

5Mitt hjärta är slaget (attackerat, bränt) och förvissnat som gräs [Hos 9:16],

6På grund av min suckande röst

7Jag är som en pelikan i öknen,

8Jag tittar och har blivit

9Mina fiender hånar mig hela dagen,

10Jag har ätit aska som bröd,

11På grund av din harm och din vrede,

12är mina dagar som en lång skugga

13Men du Herre (Jahve) sitter på tronen för evigt,

14Du kommer att uppstå och ha nåd och förbarmande över Sion [tempelberget i Jerusalem],

15Dina tjänare har sitt behag i hennes stenar

16Nationerna (länderna, hedningarna) fruktar (vördar) Herrens (Jahves) namn,

17När Herren (Jahve) har byggt upp Sion [tempelberget i Jerusalem],

18när han har sett de utblottades böner,

19Detta ska skrivas för kommande generationer,

20För han har sett ner från sin helgedom i höjden,

21för att höra jämmern från de fångna,

22för att människor ska berätta om Herrens (Jahves) namn i Sion [tempelberget i Jerusalem],

23När folken samlas,

24Han försvagar min styrka på vägen,

25Jag säger: Min Gud (El) ta inte bort mig mitt i mina dagar (mitt i livet),

26En gång lade du jordens grund,

27De ska förgås,

28Du är densamme (du förändras inte),

29Dina tjänares barn ska bo här,

← Psaltaren 101 Psaltaren Psaltaren 103 →

Psaltaren 102 — sueco:

SweKarlXII: Svenska Karl XII:s Bibel (1703)SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873)Swe1917: Swedish Bible (1917)