1Vilken fördel har då juden [jämfört med andra folkslag]?
2Stor nytta på alla sätt. Först och främst att Guds ord har anförtrotts dem.
3Vad betyder det om några inte trodde (inte var trofasta)?
4Absolut inte!
5Men om vår [min och det judiska folkets] orättfärdighet demonstrerar (visar, bevisar) [står där uppradad som en tydlig kontrast till] Guds rättfärdighet, vad ska vi [då] säga? Inte kan väl Gud vara orättfärdig (orättvis) när han frambringar vrede [dömer synden, se Rom 1:18]? Jag talar [resonerar nu alltså] på ett mänskligt sätt.
6Absolut inte!
7Men om Guds sanning genom min falskhet framstår så mycket klarare till hans ära, varför blir jag då dömd som syndare?
8Om det vore så skulle vi säga, så som vissa hånfullt påstår att vi lär: ”Låt oss göra det onda för att framkalla det goda”? De ska få den dom de förtjänar.
9Hur är det då?
10Som det står skrivet [i Psaltaren och Jesaja]:
11Ingen finns som förstår,
12Alla har avfallit,
13[Munnen:]
14Deras mun är full av förbannelse
15[Fötter:]
16Förödelse och elände råder på deras vägar,
17och fridens väg känner de inte. [Jes 59:7]
18[Ögon:]
19Men vi vet att allt som lagen säger är riktat till dem som står under lagen, för att varje mun ska tystas och hela världen stå skyldig inför Gud.
20Ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom laggärningar. [Det var aldrig lagens syfte.] Vad som ges genom lagen är insikt (fullständig förståelse) om synd.
21Men nu har, oberoende av lagen, Guds rättfärdighet uppenbarats (blivit synlig), den som lagen och profeterna vittnar om,
22nämligen en rättfärdighet från Gud [som kommer] genom Jesu den Smordes (Messias, Kristi) trofasthet (genom tro/förtröstan på Jesus den Smorde), för alla dem som tror [Heb 12:2]. Det är ingen skillnad [mellan jude och hedning].
23Alla har ju syndat (missat målet) och saknar (går miste om) härligheten från Gud (Guds härlighet) [1 Kung 8:46; Pred 7:20; Jes 64:6] –
24de [alla som tror, se vers 22] blir [nu] rättfärdiggjorda av hans nåd (välvilja, godhet, favör), [helt] fritt (utan att ha förtjänat det), genom den återlösning (befrielse, förlossning, räddning, återupprättelse) som finns i den Smorde (Messias, Kristus). [Han har friköpt dem genom att helt och fullt lösa dem från deras skuld.]
25Honom [sin egen Son] har Gud [helt öppet] ställt fram som en nådastol (benådningsplats; till försoning) genom tron på (genom pålitligheten i) hans blod, för (gr. eis) att visa på (bevisa) sin rättfärdighet på grund av (genom – gr. dia) [tack vare] tålamodet (överseendet, fördragsamheten) med de tidigare begångna synderna [och deras konsekvenser]
26vid [tiden för] Guds fördragsamhet (tolerans, återhållsamhet), för (gr. pros) att visa på (bevisa) sin rättfärdighet i den tid (gr. kairo) som nu är [inne]: att han [själv alltid] är rättfärdig [och rättvis] och [alltid] gör den rättfärdig [friar den] som är av Jesu tro (trofasthet; och rättfärdiggör utifrån ”Jesus-tron”) [den tro som har sitt ursprung hos Jesus och som föder en förtröstan på honom].
27Men vad kan vi [judar] då berömma oss av (skryta och vara stolta över)?
28För vi hävdar (vi kan alltså sammanfatta och säga) att människan förklaras rättfärdig genom tro, utan (oberoende av) laggärningar.
29Är Gud bara judarnas Gud? Är han inte också hedningarnas Gud?
30lika sant som att Gud är en, han som förklarar den omskurne rättfärdig av tro och den oomskurne genom tron.
31Upphäver vi då lagen genom tron?