1När Efraim talade darrade man,
2Nu syndar de mer och mer (fortsätter de i synd; adderar, ökar sin synd)
3Därför ska de bli som morgonens moln [som försvinner snabbt]
4Likväl är jag Herren din Gud (Jahve Elohim)
5Jag kände (var intimt förtrogen med) dig i öknen,
6När de åt blev de mätta,
7Därför har jag blivit för dem som ett lejon,
8Jag ska möta dem som en björninna som har förlorat sina ungar,
9Det är ditt fördärv Israel
10Var är nu din kung som skulle kunna rädda dig i alla dina städer?
11Jag gav er en kung i min vrede
12Efraims missgärning är uppsamlad,
13Kvalen från en födande kvinna ska komma över honom,
14Från Sheols (underjordens, gravens) hand ska jag frige dem mot lösen,
15För du har varit fruktsam bland vassrören,