1När Israel var en ung man älskade jag honom som en son,
2Men ju mer jag kallar på dem,
3Ändå var det jag som vägledde Efraim [det norra riket – som en far lär sin son att börja gå],
4Jag ledde dem med mänskliga band,
5Han ska inte återvända till Egyptens land
6Och svärdet ska falla över deras städer
7Och mitt folk dröjer med att vända tillbaka till mig,
8Hur ska jag kunna överge (släppa) dig Efraim?
9Jag ska inte verkställa min häftiga vrede,
10De ska vandra efter Herren (Jahve)
11De ska komma bävande som en fågel från Egypten
12Efraim omringar mig med lögner