1Det hände sig när det rapporterades till Sanvallat och Tovija (Tobia) och till Geshem, araben, och till resten av våra fiender, att jag hade byggt upp muren och att det inte längre fanns några skador därinne, även om jag vid denna tidpunkt inte hade satt in dörrarna i portarna,
2att Sanvallat och Geshem sände till mig och sade: ”Kom, låt oss träffas i en av byarna på Onos slättmark.” [Ono var en stad i Benjamins stam (1 Krön 8:12; Esra 2:33; Neh 7:37; 11:35), troligtvis nuvarande Kafr Juna, några hundra meter norr om flygplatsen Ben Gurion.]
3Så jag sände en budbärare till dem och svarade: ”Jag håller på med ett stort arbete så jag kan inte komma ner, varför skulle arbetet få avstanna medan jag lämnar det och kommer ner till er?”
4Fyra gånger skickade de efter mig på detta sätt och jag svarade dem likadant (varje gång).
5Då sände Sanvallat sin tjänare till mig en femte gång på samma sätt med ett öppet brev i handen,
6där det stod skrivet:
7Du har också utsett profeter till att utlysa detta i Jerusalem, och de ska säga: ’Det finns en kung i Juda.’ Nu ska det [dessa rykten] rapporteras till kungen [i Babylon] enligt dessas ord. Kom nu därför och låt oss rådslå tillsammans.”
8Då skickade jag till honom och svarade: ”Ingenting av det du påstår existerar, utan du hittar på detta i ditt eget hjärta.”
9De ville göra oss rädda genom att säga: ”Deras hand ska bli svag så att arbetet inte blir gjort.” Men nu, styrk du [Gud] mina händer.
10Sedan gick jag till [den lejda falska profeten] Shemajas hus, son till Delaja, son till Mehetavel [kanske var hans farmor], där han höll sig inne (igenstängd).
11Jag svarade: ”Ska en man som jag [i min position] fly? Hur skulle en sådan som jag kunna gå in i templet och leva? [Som en fristad, 2 Mos 21:13-14; 1 Kung 1:50-53; 2:28-34; 2 Krön 26:16-20; 27:2.] Jag går inte in dit.” [Om någon som inte är präst går in i själva templet dör han eftersom enbart präster som renat sig hade tillåtelse att gå in.]
12Jag förstod (urskiljde) [med andebedömningens gåva] att Gud (Elohim) inte hade sänt honom, eftersom han uttalade denna profetia mot mig, emedan Tovija och Sanvallat hade hyrt in honom.
13Av denna anledning var han inhyrd, att jag skulle bli skrämd att göra så [som de ville] och synda, och de skulle få en orsak att ge mig ett dåligt namn (rykte), för att misskreditera och håna mig.
14[Jag bad:] Kom ihåg min Gud (Elohim), Tovija och Sanvallat efter deras gärningar och även profetissan Noadja och de övriga profeterna som har försatt mig i fara.
15Muren blev färdig på den 25:e dagen i månaden Elul [augusti/september], på [bara] 52 dagar [blev muren färdig]!
16Och det hände när alla våra fiender, hörde om det, att alla länder runt omkring oss fruktade, och de förminskades i sina egna ögon, för de förstod att detta verk gjordes av vår Gud (Elohim).
17Dessutom skickade furstarna i Juda många brev till Tovija, och Tovijas brev kom till dem.
18För det fanns många i Juda som edsvurit sig till honom, eftersom han var svärson till Shechanja, Arachs son, och hans son Jehåchanan hade tagit dottern till Meshullam, Berechjas son, till hustru.
19De talade också med mig om hans goda gärningar, och rapporterade mina ord till honom. Så Tovija skickade brev för att sätta mig i fara.