1När Jesus hade avslutat befallningarna (gett de detaljerade instruktionerna) [till de tolv apostlarna], gick han vidare därifrån [antagligen ut från Kapernaum] för att undervisa och förkunna i deras städer [i Galileen].
2Nu när Johannes [Döparen] som satt i fängelse [troligen i fästningen Machaerus på östra sidan av Döda havet] hörde om alla de gärningar som den Smorde (Messias, Kristus) gjorde [helandena som beskrivs i kapitel 8-9], skickade han ett meddelande via sina lärjungar
3och frågade Jesus: ”Är du den som ska komma, eller ska vi vänta på någon annan?”
4Jesus svarade dem: ”Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser:
5Blinda får sin syn,
6Salig (lycklig, välsignad) är den som inte tar anstöt (blir sårad) av mig.”
7Medan de gick därifrån började Jesus tala till folket om Johannes:
8Nej, vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina (lyxiga, mjuka) kläder? Nej, de med fina kläder brukar ju finnas i kungapalatsen.
9Vad gick ni ut för att se? En profet? Ja, jag säger er, och ännu mer än en profet (mer speciell, mer betydelsefull).
10Det är om honom det står skrivet:
11Jag säger er sanningen, bland alla dessa som har fötts av kvinnor [Job 14:1], har ingen trätt fram som är större än Johannes Döparen, ändå är den minste i himmelriket större än han. [En ny era med församlingens tidsålder är på väg att bryta fram. I Guds rike har nu den minste fått större privilegier än den store förelöparen Johannes Döparen.]
12Ända sedan Johannes Döparens dagar [när han började predika i öknen och skaror kom dit, se Matt 3:5] fram till nu har himmelriket stormats (trängt fram), och starka människor försöker inta det (rycka det till sig, plundra, stjäla det) med våld.
13För alla profeterna och undervisningen [Moseböckerna – Torah] har profeterat (talat inspirerade av Gud) fram till Johannes,
14och om ni vill ta emot (acceptera) det, så är han den Elia som skulle komma [som Mal 4:5 förutsäger].
15Den som har öron, lyssna (hör, tänk på vad du hört).
16Vad ska jag likna den här generationen med? De är som småbarn som sitter på torgen (samlingsplatserna) och ropar till sina kamrater:
17’Vi har spelat flöjt för er [lekt bröllop],
18Johannes kom,
19Människosonen kom,
20Sedan började Jesus öppet gå till rätta med de [judiska] städer [som Korasin, Betsaida och Kapernaum i Galileen] där han hade utfört de flesta av sina många underverk, och förebrå dem att de inte hade omvänt sig:
21”Ve dig [uttryck för intensiv förtvivlan], Korasin!
22Men jag säger er: För Tyros och Sidon ska det bli lindrigare på domens dag än för er.
23Och du, Kapernaum [Jesu hemstad], ska du upphöjas till himlen? Nej, du ska störtas ner till dödsriket (Hades). För om de kraftgärningar som har utförts i dig hade skett i Sodom, skulle det ha stått ännu i dag.
24Men jag säger er: För Sodoms land ska det på domens dag bli lindrigare än för dig.”
25[Som svar på det växande motståndet brister Jesus ut i bön att lärjungaskapet är det enda som släcker människans törst och längtan.] I den stunden började Jesus tala (svarade han) och sade:
26Ja, Fader, för så var din goda vilja.
27Allt har anförtrotts (överlämnats) åt mig av min Fader. Ingen känner (har en full personlig erfarenhet av) Sonen, utom Fadern, och ingen känner (har en full personlig erfarenhet av) Fadern utom Sonen och den som Sonen beslutar (önskar) att uppenbara honom för.
28Kom till mig alla [ni] som arbetar hårt [ständigt sliter] och är tyngda (har betungats) [under lasten av pålagda bördor och religiösa plikter], så ska jag (kommer jag att) ge er vila (ro, vederkvickelse). [Det grekiska ordet anapauso kan med sin innebörd och sin pågående aktiva verbform översättas: ’kommer jag alltid ge vila/en välförtjänt paus’.]
29Ta på er mitt ok och lär [er] av mig [bli mina lärjungar], för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni (kommer ni att) finna vila (ro, vederkvickelse) för era själar [Jer 6:16],
30för mitt ok är milt (väl anpassat för sitt syfte; gott, behagligt; fyllt med glädje), och min börda (packning) är lätt.”