1Och Jiftach, gileaditen, var en mäktig stridsman men han var son till en prostituerad och Gilead födde Jiftach.
2Och Gileads hustru födde till honom söner och när hans hustrus söner växte upp drev de ut Jiftach och sade till honom: ”Du ska inte ärva vår fars hus för du är son till en annan kvinna.”
3Och Jiftach flydde från sina bröder och bodde i Tobs land och där samlades diverse löst folk till Jiftach och de drog ut med honom.
4Och det skedde efter en tid att Ammons söner gick i strid mot Israel.
5Och det blev så att när Ammons söner stred mot Israel gick Gileads äldste och hämtade Jiftach från Tobs land.
6Och de sade till Jiftach: ”Kom och bli vår härförare (hebr. qatsin) så att vi kan strida mot Ammons söner.”
7Och Jiftach sade till Gileads äldste: ”Var det inte ni som hatade mig och drev ut mig från min fars hus? Varför kommer ni till mig nu, när ni är i knipa?”
8Och Gileads äldste sade till Jiftach: ”Därför har vi kommit till dig nu för att du ska gå med oss och strida mot Ammons söner och du ska vara vårt huvud (vår ledare – hebr. rosh) över alla Gileads invånare.”
9Och Jiftach sade till Gileads äldste: ”Om ni för mig tillbaka hem för att strida med Ammons söner och Herren (Jahve) ger mig dem inför mitt ansikte ska jag bli ert huvud (ledare).”
10Och Gileads äldste sade till Jiftach: ”Herren (Jahve) är (ska vara) vittne mellan oss, om inte vi ska göra i enlighet med dina ord.”
11Och Jiftach gick med Gileads äldste och folket gjorde honom till huvud (rosh) och härförare (qatsin) över dem. Och Jiftach talade alla sina ord inför Herrens (Jahves) ansikte i Mitspa.
12Och Jiftach sände budbärare till Ammons söners kung och sade: ”Vad har du med mig att göra? Varför har du kommit för att strida mot mitt land?”
13Och Ammons söners kung sade till Jiftachs budbärare: ”Eftersom Israel tog mitt land när ni kom upp från Egypten, från Arnon ända till Jabbok och till Jordan, lämna därför tillbaka dess städer i shalom (fred).”
14Och Jiftach sände åter budbärare till Ammons söners kung
15och han sade till honom:
16Men när de kom ut från Egypten vandrade Israel genom öknen till Vasshavet och kom till Kadesh,
17och Israel sände budbärare till Edom och sade: ’Låt mig, jag ber dig, gå genom ditt land,’ men Edoms kung lyssnade inte. Och på samma sätt sände han till Moavs kung men han ville inte och Israel vistades i Kadesh.
18Och de vandrade genom öknen och gick runt (tog en omväg runt) Edoms land och Moavs land och kom till östra sidan om Moav och de slog läger på den andra sidan om Arnon. Men de kom inte innanför Moavs gränser för Arnon var Moavs gräns.
19Och Israel sände budbärare till Sichon, amoréernas kung, Cheshbons kung och Israel sade till honom: ’Låt oss passera, vi ber dig, genom ditt land till min plats.’
20Men Sichon litade inte på Israel till att passera hans gränser och Sichon samlade ihop hela sitt folk och slog läger i Jatsa och de stred mot Israel.
21Och Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim) gav Sichon och hela hans folk i Israels hand och de slog dem. Så besatte Israel hela amoréernas land, landets invånare.
22Och de besatte alla amoréernas gränser från Arnon till Jabbok och från öknen till Jordan.
23Och nu har Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim) fördrivit amoréerna framför sitt folk Israel, skulle du då besätta det?
24Ska du nu ta i besittning det som Kemosh, din gud har gett dig att besätta? Vemhelst Herren vår Gud (Jahve Elohim) har förflyttat framför oss, dem ska vi besätta.
25Och är du nu bättre än Balak, Tsippors son Moavs kung? Tvistade han någon gång med Israel eller stred han mot dem?
26Medan Israel bodde i Chesbon och i dess städer och i Aroer och dess städer och i alla städer utefter sidan av Arnon i 300 år, varför återtog du dem inte under den perioden?
27Därför har jag inte syndat mot dig, utan du har gjort fel mot mig som strider mot mig. Herren (Jahve), Domaren ska döma idag mellan Israels söner och Ammons söner.”
28Men Ammons söners kung lyssnade inte till orden som Jiftach sände till honom.
29Och Herrens (Jahves) ande kom över Jiftach och han gick över Gilead och Manasse och passerade över Gileads Mitspe och från Gileads Mitspe över till Ammons söner.
30Och Jiftach svor en ed till Herren (Jahve) och sade: ”Om du verkligen ger Ammons söner i min hand,
31då ska det ske att vadhelst som kommer genom dörren till mitt hus för att möta mig när jag återvänder i shalom (frid, fred) från Ammons söner, det ska vara Herrens (Jahves) och jag ska offra det som ett brännoffer.”
32Och Jiftach gick över till Ammons söner för att strida mot dem och Herren (Jahve) gav dem i hans hand.
33Och han slog dem från Aroer till dess man kommer till Minnit, 20 städer och till Avel-Keramim, med en mycket stor slakt. Så blev Ammons söner besegrade inför Israels söner.
34Och Jiftach kom till Mitspa till sitt hus och se, hans dotter kom ut och mötte honom med tamburiner och med dans och hon var hans enda barn, förutom henne hade han ingen son och ingen dotter.
35Och det skedde när han såg henne att han rev sönder sina kläder och sade: ”Ack (åh nej), min dotter! Du har böjt mina knän mycket djupt (ödmjukat mig) och har gjort mig drabbad (har blivit mitt bekymmer). Jag öppnade min mun till Herren (Jahve) och kan inte backa (ta tillbaka det jag sagt).” [Se 4 Mos 30:3]
36Och hon sade till honom: ”Min far du har öppnat din mun till Herren (Jahve), gör med mig efter det som har kommit ut ur din mun, eftersom Herren (Jahve) har tagit hämnd åt dig på dina fiender Ammons söner.”
37Och hon sade till sin far: ”Låt detta bli gjort med mig. Lämna mig ensam två månader så att jag kan lämna och gå ner på bergen och begråta min oskuld, jag och mina vänner.”
38Och han sade: ”Gå.” Och han sände iväg henne två månader och hon lämnade, hon och hennes vänner och begrät hennes oskuld på bergen.
39Och det skedde när de två månaderna var slut att hon kom tillbaka till hennes far som gjorde med henne efter eden som han avlagt. Och hon hade inte känt någon man.
40att Israels döttrar gick ut årligen för att sörja giladiten Jiftachs dotter fyra dagar om året.