1Och det skedde i det fjärde året av Jehojaqim, Joshijahos son, Juda kung, att detta ord kom till Jeremia från Herren (Jahve), han sade:
2”Ta dig en bokrulle och skriv i den alla de ord som jag har talat mot Israel och mot Juda och mot alla folkslag, från den dag jag [först] talade till dig, från Joshijahos dagar och till denna dag.
3Kanhända ska Juda hus höra all den ondska som jag har för avsikt att göra mot dem, så att de vänder om, varje man från sin onda väg och jag kan förlåta deras överträdelser och deras synder.”
4Och Jeremia kallade på Baroch, Nerijas son, och Baroch skrev från Jeremias mun alla Herrens (Jahves) ord som han hade talat till honom på en bokrulle.
5Och Jeremia befallde Baroch och sade: ”Jag är fängslad, jag kan inte gå till Herrens (Jahves) hus,
6gå därför du och läs i rullen det som du har skrivit från min mun, Herrens (Jahves) ord, i öronen på folket i Herrens (Jahves) hus på en fastedag, och du ska också läsa det i öronen på hela Juda som kommer ut från sina städer.
7Det kan hända att de ska framföra sina böner inför Herrens (Jahves) ansikte och ska vända om varje man från sin onda väg, för stor är vreden och raseriet som Herren (Jahve) har kungjort mot detta folk.”
8Och Baroch, Nerijas son, gjorde allt som profeten Jeremia befallde honom, läste i skriftrullen Herrens (Jahves) ord i Herrens (Jahves) hus.
9Och det skedde i femte året av Jehojaqim, Joshijahos son, Juda kung, i den nionde månaden att de kungjorde en fasta inför Herrens (Jahves) ansikte, hela folket i Jerusalem och hela folket som kom från Juda städer till Jerusalem.
10Och Baroch läste i skriftrullen Jeremias ord i Herrens (Jahves) hus i Gemarjahos, skrivaren Shafans sons, kammare, på den övre gården i ingången till den nya porten i Herrens (Jahves) hus, i öronen på hela folket.
11Och när Michajaho, Gemarjahos son, Shafans son, hörde alla Herrens (Jahves) ord från hela bokrullen,
12gick han ner till kungens hus in i skrivarens kammare. Och se, där satt alla furstar, skrivaren Elishama och Delajaho, Shemajahos son och Elnatan, Achbors son och Gemarjaho, Shafans son och Tsidqijaho, Chananjas son och alla furstar.
13Och Michajaho redovisade för dem alla de ord som han hade hört när Baroch läste skriftrullen i folkets öron.
14Och alla furstarna sände Jehodi, Netanjas son, Shelemjahos son, Koshis son, till Baroch och sade: ”Ta bokrullen i din hand, varur du har läst i öronen på folket och kom.”
15Och de sade till honom: ”Sitt, vi ber dig, och läs det i våra öron.”
16Och det skedde när de hörde alla orden, att de blev rädda, varje man till sin granne och de sade till Baroch: ”Vi måste absolut berätta för kungen alla dessa ord.”
17Och de frågade Baroch och sade: ”Berätta, vi ber dig, för oss, hur skrev du ner alla dessa ord från hans mun?”
18Och Baroch sade till dem: ”Han uttalade alla dessa ord för mig med sin mun och jag skrev dem med bläck i bokrullen.”
19Och furstarna sade till Baroch: ”Gå och göm er, du och Jeremia och låt ingen man veta var ni är.”
20Och de kom in till kungens gård, men de hade deponerat bokrullen i skrivaren Elishamas kammare, och de berättade alla orden i kungens öron.
21Och kungen sände Jehodi att hämta skriftrullen och han tog den från skrivaren Elishamas kammare. Och Jehodi läste ur den i kungens öron och i öronen på alla furstarna som stod bredvid kungen.
22Och kungen satt i vinterhuset i den nionde månaden och kaminen brann framför honom.
23Och det skedde när Jehudi hade läst tre eller fyra kolumner att han (kungen) skar av den (bokrullen) med kniven och kastade den i elden som var i kaminen till dess hela skriftrullen var slukad av elden som var i kaminen.
24Och de var inte rädda och rev inte isär sina kläder, kungen och alla hans tjänare som hörde alla dessa ord.
25Och även Elnatan och Delajaho och Gemarijaho hade vädjat till kungen att inte bränna bokrullen, men han lyssnade inte till dem.
26Och kungen befallde Jerachmel, kungens son och Serajaho, Azriels son och Shelemjaho, Avdeels son att ta skrivaren Baroch och profeten Jeremia, men Herren (Jahve) hade gömt dem.
27Och Herrens (Jahves) ord kom till Jeremia efter att kungen hade bränt skriftrullen och orden som Baroch hade skrivit från Jeremias mun, han sade:
28”Ta dig en annan skriftrulle och skriv i den alla de tidigare orden som var i den första skriftrullen, som Jehojaqim, Juda kung har bränt.
29Och över Jehojaqim, Juda kung ska du säga: Så säger Herren (Jahve): Du har bränt denna skriftrulle och sagt: Varför har du skrivit i den och sagt: Babels kung ska med säkerhet komma och ödelägga detta land, och ska få människa och djur att upphöra att finnas där?
30Därför säger Herren (Jahve) så om Jehojaqim, Juda kung: Han ska inte ha någon som sitter på Davids tron och hans döda kropp ska slängas ut till dagens hetta och till nattens frost.
31Och jag ska utkräva över honom och hans säd och hans tjänare deras synder, och jag ska föra över dem och över Jerusalems invånare och över Juda män, all den ondska som jag har kungjort mot dem, men de lyssnade inte.”
32Och Jeremia tog en annan bokrulle och gav den till skrivaren Baroch, Nerijas son, som skrev i den från Jeremias mun alla bokens ord som Jehojaqim, Juda kung hade bränt i eld, och bredvid dem lades många liknande ord till.