1Ve! Över herdarna som fördärvar och förskingrar fåren på min betesmark förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
2Därför säger Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim) så mot herdarna som matar (föder) mitt folk: Ni har förskingrat min flock och drivit bort dem och har inte tagit hand om dem. Se jag ska besöka er för era onda gärningar förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
3Jag ska själv samla dem som finns kvar av mina får från alla de länder dit jag drivit dem. Jag ska föra hem dem till deras egna betesmarker (sitt hem, sin egen fårfålla), och de ska bli fruktsamma och föröka sig.
4Jag ska resa upp [nya ansvarstagande] herdar som föder (beskyddar, vallar) dem, och mina får ska inte längre frukta eller vara förskräckta. Inget av dem ska saknas (eller gå förlorad), förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
5Se, de dagar kommer, förkunnar (säger, proklamerar) Herren,
6I hans dagar ska Juda bli frälst (räddat)
7Se, dagar ska komma, förkunnar (säger, proklamerar) Herren, då man inte mer ska säga: ”Så sant Herren lever, han som förde Israels barn ut ur [slaveriet i] Egyptens land”,
8utan: ”Så sant Herren lever, han som förde avkomlingar från Israels hus ut ur landet i norr och hämtade dem ur alla andra länder dit jag hade drivit bort dem.” Sedan ska de få bo [tryggt] i sitt land.
9Angående profeterna. Mitt hjärta är krossat i mig, alla mina ben darrar, jag är lik en berusad man och lik en man som behärskas av vinet, på grund av Herren (Jahve) och på grund av hans heliga ord.
10Eftersom landet är fullt av äktenskapsbrytare. På grunda av förbannelser sörjer landet. Öknens betesmarker är uttorkade och deras utstakade väg är ond och deras styrka är inte rak (rätt).
11För både präst och profet är ogudaktiga, ja i mitt hus har jag funnit deras ondska förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
12Därför ska deras väg bli för dem som en hal plats i mörkret, de ska stöta sig och falla där, för jag ska föra ondska över dem i deras besökelseår förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
13Och jag har sett något osmakligt [hebr. tiflah – utan salt Job 1:22; 6:6; Kol 4:6]
14Och i Jerusalems profeter
15Därför säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) så angående profeterna:
16Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot):
17De säger oavbrutet till dem som föraktar mig:
18För vem har stått i Herrens (Jahves) råd
19Se, en Herrens (Jahves) storm
20Herrens (Jahves) vrede ska inte återvända
21Jag har inte sänt dessa profeter, likväl springer de. Jag har inte talat till dem, likväl profeterar de.
22Och om de hade stått i mitt råd, låt dem få mitt folk att höra mina ord och omvända dem från deras onda vägar och från deras onda handlingar.
23”Är jag bara en Gud på nära håll,”
24”Tror ni verkligen att någon kan gömma sig på ett hemligt ställe så jag inte skulle kunna se honom?”
25Jag har hört [säger Herren] vad profeterna har sagt, de som profeterar lögner i mitt namn, de säger gång på gång: ”Jag har haft en dröm, jag har haft en dröm.”
26Hur länge [måste jag stå ut med dem]? Dessa profeter profeterar bara lögner, de profeterar bara egna fantasier från sina hjärtan (sitt inre).
27Hur länge ska de medvetet försöka få mitt folk att glömma mitt namn (vem jag är, vad jag står för) genom de drömmar de berättar för varandra? Det är lika illa som när deras förfäder glömde mitt namn genom att tillbe guden Baal.
28Låt den profet som haft en dröm berätta (relatera till) sin dröm. Låt den som tagit emot mitt ord tala det troget (precis som det blev givet). De [mänskliga drömmarna] är som halm [som blåser bort med vinden] och kan inte jämföras med säd [som är Guds ord och som ger liv]. Jag Herren (Jahve) förkunnar (säger, proklamerar) detta.
29Är inte mitt ord (budskap) som en eld [som förädlar metallen], förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), som en slägga som krossar klippan?
30Därför, se, jag är emot profeterna förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) som stjäl mina ord varje man från sin granne.
31Se, jag är emot profeterna förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) som använder sina tungor och säger: Han har sagt.
32Se, jag är emot dem som profeterar lögnaktiga drömmar förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) och förkunnar för dem och får mitt folk att vackla (gå fel, irra bort sig, hamna i en återvändsgränd) genom deras lögner och lättsinne. Jag har inte befallt dem. De är till ingen nytta för detta folk förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
33Och när detta folk eller profeten eller prästen frågar dig och säger: Vilken är Herrens (Jahves) börda? Då ska du säga till dem: Vilken börda! Jag ska kasta ut er förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
34Och profeten och prästen och folket som säger: Herrens (Jahves) börda, ska jag hemsöka över den mannen och över hans hus.
35Eftersom ni säger varje man till sin granne och varje man till sin bror: ”Vad har Herren (Jahve) svarat?” Och: ”Vad har Herren (Jahve) talat?”
36Och Herrens (Jahves) börda ska inte mer nämnas, för varje mans ord ska vara hans egen börda, och ni kommer att förvränga den levande Gudens (Elohims) ord, Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) vår Gud (Elohim).
37Så ska du säga till profeten: ”Vad har Herren (Jahve) svarat dig?” Och: ”Vad har Herren (Jahve) talat?”
38Och om han säger: Herrens (Jahves) börda, därför säger Herren (Jahve) så: Eftersom ni säger detta ord ”Herrens (Jahves) börda” och jag har sänt till er och sagt: Ni ska inte säga ”Herrens (Jahves) börda”,
39därför se, jag ska fullständigt bryta ner er och jag ska kasta ut er och staden, som jag gav till era fäder, bort från mitt ansikte,
40och jag ska föra en evig förebråelse över er och en evig skam som inte ska glömmas bort.