1Så säger Herren (Jahve) till sin smorde,
2”Jag ska gå framför dig
3och jag ska ge dig mörkrets skatter [gömda i rum utan fönster som fanns i bl.a. Babylon och Sardis],
4För Jakobs skull, min tjänare,
5Jag är Herren (Jahve), det finns ingen annan.
6för att man ska veta att från solens uppgång (i öster)
7Jag formar (som en krukmakare) ljuset
8Regna där ovan, du himmel
9Ve över honom som går till rätta (befinner sig på en trång plats) med sin skapare,
10Ve, över honom som säger till sin far: ”Varför avlade du”?
11Så säger Herren (Jahve) Israels Helige och hans Skapare:
12Jag har gjort jorden
13Jag har rest upp honom i rättfärdighet
14Så säger Herren (Jahve):
15I sanning är du en Gud (El) som gömmer dig själv,
16De ska komma på skam, ja, bli förvirrade varenda en av dem,
17Israel, som är frälst (räddad) av Herren (Jahve) med en evig frälsning,
18För så säger Herren (Jahve)
19Jag har inte talat i hemlighet,
20Samla ihop er själva och kom,
21Förkunna och för dem nära,
22[Herren talar vidare, se vers 14:]
23Jag har svurit vid mig själv,
24De ska säga om mig:
25I Herren ska hela Israels säd bli rättfärdiggjord och förhärligas.