1Var tysta (lämna ifred, var som döva, säg inte ett ord, håll tand för tunga) nära (intill, med) mig, ni öar (kustländer)
2Vem har rest upp någon från soluppgången,
3Han jagar dem och går vidare (korsar över) i frid (trygghet, säkerhet – shalom).
4Vem har format och gjort det?
5Öarna (kustländerna) såg det och bävade,
6var och en hjälpte sin granne
7Snickaren stärker (ingjuter mod i) guldsmeden
8Israel, du min tjänare,
9dig som jag hämtade [tog tag i min hand för att leda tillbaka] från jordens ände,
10Var inte rädd (frukta inte),
11Se, alla som var arga på dig
12Du ska leta efter dem men inte finna dem,
13För jag, Herren (Jahve) din Gud (Elohim),
14Frukta inte (var aldrig någonsin rädd) du mask Jakob,
15Se, jag gör dig till en ny tröskvagn
16Du ska blåsa på dem och vinden ska bära bort dem
17De fattiga och behövande söker efter vatten
18Jag ska öppna floder på de kala höjderna
19I öknen ska jag plantera
20För att de ska se och veta (djup, intim kunskap)
21Presentera (konstruera) ditt ärende, säger Herren (Jahve),
22Låt dem föra fram dem [avgudarna]
23Förkunna de ting som ska ske härefter,
24Se, ni är ingenting
25Jag har rest upp en från norr och han kommer,
26Vem har förkunnat från början för att vi ska veta (djup, intim kunskap),
27Jag ska ge ett förebud till Sion [tempelberget i Jerusalem]: ”Se (hebr. hineh), se (hebr. hen) dem”,
28Jag ser mig omkring, men där fanns ingen människa,
29Se, allesammans, deras arbete är förgängligt (tomhet, ingenting),