1[Från:]
2Appia, vår syster
3Nåd (kraft, oförtjänt favör) vare med er och frid (harmoni, frihet från fruktan, välbehag) från Gud vår Far och Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus).
4Jag tackar alltid min Gud när jag nämner (tänker på) dig [Filemon] i mina böner.
5Anledningen är att jag ständigt hör om
6Jag ber att din gemenskap med oss i tron
7Din kärlek [som är osjälvisk och utgivande] har varit till stor glädje och tröst (uppmuntran) för mig,
8Även om jag nu med stor frimodighet (öppenhet, ärlighet) i den Smorde (Messias, Kristus)
9vill jag hellre
10vädjar till dig för mitt barn
11Förr var han inte till nytta [ingen ”Onesimus”] för dig,
12Jag sänder nu tillbaka honom till dig,
13Egentligen ville jag ha kvar honom här hos mig,
14Men jag ville inte göra något utan ditt samtycke,
15Kanske var det just därför han blev skild från dig för en tid,
16inte längre som en slav,
17Därför, om du räknar mig som din vän,
18Om han har gjort dig något orätt eller är skyldig dig något,
19Jag, Paulus, skriver med egen hand:
20Ja, broder, låt mig ”få nytta” av dig
21Jag skriver till dig övertygad om din lydnad,
22Ordna på samma gång också en hyresbostad (ett gästrum) åt mig,
23Epafras [troligen pastor i Kolossai],
24Det gör även mina medarbetare
25Herren Jesu den Smordes (Kristi) nåd vare med er ande.