1Så kom ihåg din Skapare i din ungdom.
2Innan solen, månens och stjärnornas sken slocknar,
3Den dagen då husets väktare [händerna] darrar.
4Då dörrarna mot gatan [munnen] har stängs till.
5Då man bävar för en backe (höjd),
6Innan silvertråden slits av [nervsystemet slutar fungera],
7Då stoftet [kroppen] återvänder till jorden
8”Fåfängans fåfängligheter [hebr. hevel havalim]”,
9Förutom att Predikaren (läraren, den som talar inför folkskaran – hebr. Kohelet) var vis, lärde han också ut kunskap till folket, ja han funderade (grubblade) och utforskade och satte samman många ordspråk.
10Predikaren utforskade behagliga ord och det som skrivits ärligt, liksom ord med sanning.
11De visas ord är som sporrar, och som nitar som är väl fastsatta är deras samlade ord, de är givna från en herde.
12Och dessutom min son, låt varna dig, det finns inget slut på bokskrivandet, och mycket studerande tröttar ut köttet (kroppen).
13Slutordet – när allt (helheten av allt) har avhörts [sammanfattningen när vi har tagit till oss hela budskapet blir då]:
14För varje gärning (handling) ska Gud (Elohim) föra fram i domen,