1Sedan såg jag en annan väldig (mäktig, stark) ängel (budbärare) komma ner från himlen. [Detta är en annan ängel än den som ställde frågan vem som kunde öppna bokrullen med de sju sigillen, se Upp 5:2.]
2I [vänstra] handen hade han en liten bokrulle som var öppnad.
3och ropade med stark röst
4När de sju åskorna hade talat skulle jag just skriva [ner vad de sagt, på Jesu uppmaning Upp 1:19], men jag hörde en röst från himlen: ”Försegla det som de sju åskorna har sagt och skriv inte ner det.”
5Ängeln som jag såg stå på havet och på jorden lyfte sin högra hand mot himlen
6och svor vid honom
7Men i de dagarna när den sjunde ängelns röst hörs och han ska börja blåsa i sin basun [se Upp 11:15], då är Guds mysterium (hemlighet) fullbordat, så som han har förkunnat i det evangelium som han har gett sina tjänare, profeterna.”
8Rösten som jag hade hört från himlen talade till mig igen och sade: ”Gå och ta den öppnade bokrullen ur handen på ängeln som står på havet och på jorden.”
9Jag gick då bort till [den stora] ängeln och bad honom ge mig den lilla bokrullen. Han svarade mig: ”Ta den och ät upp den! Den ska svida i din mage [ge halsbränna, eftersom budskapet handlar om Guds dom, se Hes 2:10] men vara söt som honung i din mun [eftersom det är Guds ord och också handlar om nåd och frälsning].”
10Jag tog bokrullen ur ängelns hand och åt upp den, och i min mun var den söt som honung. Men när jag hade ätit den sved det i min mage.
11Sedan sade han till mig: ”Du måste profetera på nytt om många folk och länder (folkslag) och språk och kungar.”