1Joshijaho (Josia) var 8 år när han började regera och han regerade 31 år i Jerusalem, och hans mors [drottningmoders] namn var Jedida, Adajas dotter från Botskat.
2Och han gjorde det som var rätt (rakt) i Herrens (Jahves) ögon och vandrade på alla sin far Davids vägar och vände inte av till höger eller till vänster.
3Och det skedde i kung Joshijahos 18:e år att kungen sände Shafan, Atsaljahos son, Meshullams son, skrivaren till Herrens (Jahves) hus och sade:
4”Gå upp till Chilkijaho, översteprästen, och låt honom räkna silvret som förts in i Herrens (Jahves) hus, som dörrvakterna har samlat från folket,
5och låt dem ge det i arbetarnas händer som har översyn över Herrens (Jahves) hus, och låt dem ge det i hantverkarnas händer som är i Herrens (Jahves) hus till att stärka (reparera) skadorna på huset,
6till snickarna och till byggmästarna och till stenhuggarna och till att köpa timmer och huggna stenar till att stärka (reparera) huset.”
7Men ingen avräkning hade gjorts med dem av silvret som lämnats i deras hand, för de hanterade det som ett förtroende (trofast – hebr. emonah).
8Och Chilkijaho, översteprästen sade till Shafan, skrivaren: ”Jag har funnit Torah-rullen i Herrens (Jahves) hus.” Och Chilkijaho gav skriftrullen till Shafan och han läste den.
9Och Shafan, skrivaren, kom till kungen och förde ord tillbaka till kungen och sade: ”Din tjänare har hällt ut silvret som man funnit i huset och gett det i arbetarnas händer som har översyn över Herrens (Jahves) hus.”
10Och Shafan skrivaren, berättade för kungen och sade: ”Chilkijaho, prästen har gett mig en skriftrulle.” Och Shafan läste den inför kungens ansikte.
11Och det skedde när kungen hörde orden i Torah-rullen [Moseböckerna] att han rev sönder sina kläder.
12Och kungen befallde Chilkijaho, prästen och Achiqam, Shafans son och Achbor, Michajas son och Shafan, skrivaren och Asaja, kungens tjänare och sade:
13”Gå och fråga Herren (Jahve) för mig och för folket och för hela Juda angående orden i denna bok som är funnen, för Herrens (Jahves) vrede är stor som är upptänd mot oss, eftersom våra fäder inte har lyssnat till denna boks ord till att göra allting som är skrivet i den om oss.”
14Och Chilkijaho, prästen och Achiqam och Achbor och Shafan och Asaja gick till profetissan Hulda (Chulda), hustru till Shallum, Tiqvas son, Charchas son klädkammarens väktare, och hon bodde i Jerusalem i det andra kvarteret, och de talade med henne.
15Och hon sade till dem: ”Så säger Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim): Säg till mannen som sänt er till mig:
16Så säger Herren (Jahve): Se, jag ska föra ondska till denna plats och över dess invånare, alla skriftrullens ord som Juda kung har läst,
17eftersom ni har övergett mig och har offrat till andra gudar, så att ni provocerat mig med alla era händers förehavanden, därför ska min vrede upptändas mot denna plats och den ska inte dämpas (släckas).
18Men till Juda kung som sände er för att fråga Herren (Jahve) så ska ni säga till honom: Så säger Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim): Orden som du har hört,
19eftersom de gjorde ditt hjärta mjukt och du ödmjukade dig inför Herrens (Jahves) ansikte när du hörde det som jag talade mot denna plats och mot dess invånare, att de ska bli ödelagda och förbannade (vanärade hebr. qlala) och du har rivit isär dina kläder och gråtit inför mitt ansikte, därför har jag även hört dig förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
20Därför, se, jag ska samla dig till dina fäder och du ska samlas till din grav i frid (shalom) och dina ögon ska inte se all den ondska som jag låter komma över denna plats.” Och de förde tillbaka ord till kungen.