1I det 27:e året till Jerovam, Israels kung, började Azarja (Ussia), Amatsjahos son, Juda kung att regera.
2Han var 16 år när han började att regera och han regerade 52 år i Jerusalem och hans mors [drottningmoders] namn var Jecholjaho från Jerusalem.
3Han gjorde det som var rätt (rakt) i Herrens (Jahves) ögon efter allt det som hans far Amatsjaho hade gjort.
4Endast de höga platserna blev inte borttagna och folket fortsatte att offra, de offrade på de höga platserna.
5Och Herren (Jahve) slog kungen så att han fick en hudsjukdom (hebr. tsara) [3 Mos 13-14] fram till sin död och bodde i ett avsides hus. Och Jotam, kungens son var över hans hus och dömde folket i landet.
6Vad mer finns om Azarjahos (Azarjas/Ussias) gärningar, och allt vad han gjorde, det är skrivet i Juda kungars krönika.
7Och Azarja sov hos sina fäder och de begravde honom i Davids stad. Och Jotam, hans son regerade i hans ställe.
8I det 38:e året till Azarjaho (Azarjas/Ussias), Juda kung regerade Zecharjaho (Sakarja), Jerovams son över Israel i Samarien i sex månader.
9Han gjorde det som var ont i Herrens (Jahves) ögon, som hans far hade gjort. Han lämnade inte Jerovam, Nevats sons synder, varmed han fick Israel att synda.
10Och Shallum, Javesh son konspirerade (anstiftade en sammansvärjning) mot honom och slog honom inför folket och dödade honom och regerade i hans ställe.
11Vad mer finns om Zecharjas gärningar, det är skrivet i Israels kungars krönika.
12Detta är Herrens (Jahves) ord som han talade till Jehu och sade: ”Dina söner till fjärde generationen ska sitta på Israels tron.” [2 Kung 10:30] Och så blev det.
13Shallum, Javesh son, började regera i det 39:e året till Uzzija (Ussia), Juda kung [som även kallades Azarja], och han regerade en månad i Samariens område.
14Och Menachem, Gadis son gick upp från Tirtsa och kom till Samarien och slog Shallum, Javeshs son i Samarien och dödade honom. Och han regerade i hans ställe.
15Vad mer finns om Shallums gärningar, och hans sammansvärjning som han gjorde det är skrivet i Israels kungars krönika.
16Sedan slog Menachem Tifsach och alla som var där och dess gränser, från Tirtsa, eftersom de inte öppnade för honom, därför slog han det, och alla gravida kvinnor därinne skar han upp.
17I det 39:e året till Azarja, Juda kung, började Menachem, Gadis son, att regera över Israel och han regerade i tio år i Samarien.
18Och han gjorde det som var ont i Herrens (Jahves) ögon, han lämnade inte under alla sina dagar från Jerovams, Nevats sons synder, varmed han fick Israel att synda.
19Pol, Assyriens kung, kom över landet och Menachem gav Pol 1 000 talenter silver så att hans hand skulle vara stark (fast, säker, tapper) med honom till att befästa kungariket i hans hand.
20Och Menachem beskattade silvret över Israel, över alla mäktiga, stridbara män, av varje man 50 shekel [0,6 kg] silver till att ge Assyriens kung. Och Assyriens kung återvände och stannade inte där i landet.
21Vad mer finns om Menachems gärningar, och allt vad han gjorde det är skrivet i Israels kungars krönika.
22Och Menachem sov med sina fäder och hans son Peqachja regerade i hans ställe.
23I det 50:e året till Azarja [även kallad Ussia], Juda kung, började Peqachja [betyder: ”Herren ser”], Menachems son, regera över Israel i Samarien och regerade två år.
24Och han gjorde det som var ont i Herrens (Jahves) ögon, han lämnade inte från Jerovams, Nevats sons synder, varmed han fick Israel att synda.
25Och mot honom sammansvor sig Peqach, hans härförare och slog honom i Samarien, i fästningen i kungens hus, med Argov och med Arje och med honom var 50 av gileaditernas män, och de dödade honom och han regerade i hans sälle.
26Vad mer finns om Peqachjas gärningar, och vad han gjorde, se det är skrivet i Israels kungars krönika.
27I det 52:e året till Azarja, Juda kung, började Peqach, Remaljas son, regera över Israel i Samarien och regerade 20 år.
28Och han gjorde det som var ont i Herrens (Jahves) ögon, han lämnade inte från Jerovams, Nevats sons synder, varmed han fick Israel att synda.
29I Peqachs, Israels kungs, dagar kom Tiglat-Peleser, Assyriens kung och tog Ijon och Avel-Beit-Maacha och Janoach och Qedesh och Chatsor och Gilead och Galiléen, hela Naftali land, och han bar dem i fångenskap till Assyrien.
30Och Hosea, Elas son, gjorde en sammansvärjning mot Peqach, Remaljas son, och slog honom och dödade honom och regerade i hans ställe i det 20:e året till Jotam, Uzzijas (Ussias) son.
31Vad mer finns om Peqachs gärningar, och vad han gjorde, se det är skrivet i Israels kungars krönika.
32I det andra året till Peqach, Remaljas son, Israels kung började Jotam, Uzzijahos (Ussias) son, Juda kung att regera.
33Han var 25 år gammal när han började att regera och han regerade 16 år i Jerusalem. Och hans mors [drottningmoders] namn var Jerosha, Tsadoks dotter.
34Han gjorde det som var rakt (rätt) i Herrens (Jahves) ögon, han gjorde allt som hans far Uzzijaho (Ussia) hade gjort.
35Likväl togs inte de höga platserna bort. Folket offrade fortfarande på de höga platserna. Han byggde den övre porten till Herrens (Jahves) hus.
36Vad mer finns om Jotams gärningar, och allt vad han gjorde det är skrivet i Juda kungars krönika.
37I dessa dagar började Herren (Jahve) sända Retsin, Arams kung och Peqach, Remaljas son, mot Juda.
38Och Jotam sov hos sina fäder och blev begravd med sina fäder i Davids stad. Och Achaz, hans son, regerade i hans ställe.