1För ni vet ju själva, kära syskon (bröder och systrar i tron), att vår ankomst till er inte var förgäves (fruktlös, meningslös, utan fyllde ett syfte och gör det fortfarande).
2Som ni redan vet hade vi tidigare fått lida och blivit skamligt behandlade i Filippi, men i Gud [som gav oss styrka] blev vi frimodiga och predikade Guds evangelium för er [i Thessalonike] trots hårt motstånd (hård kamp).
3Bakom vår uppmuntran (uppmaning, undervisning) [att ta emot evangeliet] finns inte
4Tvärtom, vi talar därför att Gud har godtagit oss (ansett oss värdiga) att framföra evangeliet, inte för att behaga människor utan Gud, som prövar (testar, undersöker) våra hjärtan.
5Vi uppträdde aldrig med smickrande tal (anpassade inte sanningen utifrån den allmänna opinionen),
6Vi sökte inte mänsklig ära vare sig av er eller av andra,
7även om vi som den Smordes (Kristi) apostlar kunde ha ställt krav (använt vår auktoritet).
8så mycket längtade vi efter er.
9Syskon (bröder och systrar i tron), ni minns ju vår möda (hårda arbete) och vårt slit. Natt och dag arbetade vi för att inte ligga någon av er till last medan vi predikade Guds evangelium för er. [Paulus arbetade med läder och tillverkade bl.a. tältdukar, se Apg 18:3.]
10Ni är vittnen, ja, Gud själv är vittne till hur
11Ni vet också hur vi behandlade var och en av er, som en far är mot sina egna barn [när han ger uppmuntran och vägledning],
12hur vi:
13Därför tackar vi alltid Gud för att ni tog emot Guds ord som ni hörde [när vi predikade] och välkomnade det [i era hjärtan], inte som människors ord utan så som det verkligen är:
14Ni syskon (bröder och systrar i tron) har ju blivit efterföljare till Guds församlingar i Judéen, som lever i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus. Ni har fått utstå samma lidanden [förföljelse] från era landsmän [både greker och judar som bor i Thessalonike, se Apg 17:5] som de har fått från judarna,
15som dödade både Herren Jesus och profeterna och som nu har drivit bort oss (tvingat i väg oss med våld och förföljelse). De behagar inte Gud, och de motarbetar alla människor
16när de kontinuerligt försöker hindra oss från att predika för hedningarna så att dessa blir frälsta. [Detta skedde även i Korint där Paulus skrev detta, se Apg 18:6.] Så fyller de ständigt sina synders mått. Men vredesdomen har till slut kommit över dem.
17Syskon (bröder och systrar i tron), vi [Paulus, Silas och Timoteus] har slitits ifrån er [starkt ord som beskriver hur en förälder blivit berövad sitt barn] för en tid. Dock bara till det yttre, inte till hjärtat, för vi har blivit mer och mer desperata att få se era ansikten.
18Vi har verkligen önskat få komma till er. Både en och två gånger har jag, Paulus, försökt, men Satan har hindrat oss.
19Vem är
20Ja, ni är vår ära och vår glädje.