1Då gick David därifrån och flydde till Adullams grotta [i Låglandet (Shefela) – halvvägs mellan Gat och Betlehem], och när hans bröder och hela hans fars hus hörde det, gick de ner till honom där.
2Och till honom samlades alla män som var i trångmål och alla män som var skuldsatta, och alla själar som var missnöjda, de samlade ihop sig till honom och han blev ledare över dem, och hos honom var omkring 400 män.
3Och David gick därifrån till Mitspe i Moav och han sade till Moavs kung: ”Låt min far och min mor, jag ber dig, komma hit och vara hos dig, till dess jag vet vad Gud (Elohim) ska göra för mig.”
4Och han förde dem inför Moavs kung och de vistades hos honom hela den tid som David var i fästningen.
5Och profeten Gad sade till David: ”Dröj inte i fästningen, lämna och gå in i Juda land.” Då lämnade David och kom till Cherets skog.
6Och Saul hörde att David hade hittats och att männen var med honom. Saul satt nu i [sin hemstad, se 1 Sam 10:26] Giva under tamarisken på höjden (hebr. ramah) med spjutet i sin hand [som en spira], och alla hans tjänare stod runtomkring honom.
7Och Saul sade till sina tjänare som stod runt honom: ”Lyssna, jag ber er Benjamins söner, ska Jishajs son [från Juda stam] ge fält och vingårdar till er alla, ska han göra er till ledare över 1 000 och ledare över 100,
8så att ni alla konspirerar mot mig, och det var ingen som avslöjade för mig när min son skar ett förbund med Jishajs son, och det är ingen av er som tycker synd om mig eller avslöjar för mig att min son har eggat upp mina tjänare mot mig för att ligga i bakhåll som han gör denna dag?”
9Då svarade edomiten Doeg, som var satt över Sauls tjänare, och sade: ”Jag såg Jishajs son [David] komma till Nov, till Achimelech, Achitovs son. [1 Sam 21:7; Ps 52:2]
10Och han frågade Herren (Jahve) för honom och gav honom proviant och gav honom filistén Goliats svärd.”
11Och kungen sände efter Achimelech, Achitovs son, och hela hans fars hus, prästerna som var i Nov, och de kom till kungen.
12Och Saul sade: ”Lyssna jag ber dig, Achitovs son.”
13Och Saul sade till honom: ”Varför har ni konspirerat mot mig, du och Jishajs son, när du gav honom bröd och ett svärd och har frågat Gud (Elohim) för honom, så att han ska resa sig upp emot mig och ligga i bakhåll som denna dag?”
14Och Achimelech svarade kungen och sade: ”Vem bland alla dina tjänare är lika betrodd som David, som är kungens svärson, och ger akt på kungens påbud och är ärad i ditt hus?
15Har jag idag börjat fråga Gud (Elohim) för honom? Låt det vara långt från mig. Låt inte kungen tillskriva sina tjänare någonting, inte till hela min fars hus, för din tjänare visste inget av allt detta, smått eller stort.”
16Och kungen sade: ”Du ska döden dö Achimelech, du och hela din fars hus.” [Saul använder liknande språkbruk som Gud använder, se 1 Mos 2:17; 20:7.]
17Och kungen [Saul] sade till löpande vakterna [livvakterna som sprang framför vagnen, se 1 Sam 8:11] som stod bredvid honom: ”Vändom och döda Herrens (Jahves) präster, för deras hand är också med David [de har valt hans parti]. De visste att han flydde men avslöjade inte det för mig.”
18Och kungen sade till Doeg: ”Vänd dig och döda prästen.” Så edomiten Doeg vände sig om och dödade prästen, och han dödade den dagen 85 personer som bar en linne-efod. [Linnevästen som bars av prästerna var lätt att känna igen, se 2 Mos 28:6-14.]
19Och Nov, invånarna i prästernas (leviternas) stad, dödade han
20En av Achimelechs söner, Achitovs son, som hette Evjatar, undkom och flydde till David. [Början på uppfyllelsen av 1 Sam 2:33, se 1 Kung 2:26.]
21Och Evjatar berättade för David att Saul hade slagit Herrens (Jahves) präster.
22Då sade David till Evjatar: ”Jag visste den dagen när edomiten Doeg var där att han säkert skulle berätta för Saul [1 Sam 21:7]. Jag har dragit död över alla själar i din fars hus.
23Stanna du hos mig. Var inte rädd, för han som söker mitt liv, söker ditt liv. Med mig är du i trygghet.”