1För min del, när jag kom till er syskon (bröder och systrar i tron),
2För jag bestämde mig för att inte känna till något [medvetet visa min kunskap] bland er
3För egen del, när jag mötte er uppträdde jag i svaghet och fruktan (jag var nervös och tyckte inte om att tala inför människor) och
4varken mitt tal (framförande) eller mitt budskap (min predikan) byggde på övertalning (förförande argument) av ”visdom”, utan i överbevisning (en manifestation) i Ande och i kraft.
5Detta för att er tro inte skulle bygga på mänsklig visdom utan på Guds kraft.
6Nu finns det [en högre] vishet som vi har för vana att tala om när vi är bland vuxna (fullvuxna, de som är andligt mogna), men det är inte den här tidsålderns (generationens, världens) eller världsledarnas (furstarnas, kungarnas) visdom, som är i en process att avsättas (dömda att gå under).
7Nej, i stället talar (förmedlar) vi Guds vishet,
8som ingen av den här tidsålderns härskare
9Utan som Skriften säger:
10Gud har uppenbarat detta för oss genom sin Ande.
11För vem bland människor vet (förstår, känner till) vad som finns i människan [djupen – hos andra eller ens sig själv, se vers 10], utom människans egen ande inom honom? På samma sätt vet ingen vad som finns i Gud, utom Guds Ande.
12Men vi har inte tagit emot världens ande, utan Guds Ande, så att vi kan veta om (förstå, uppskatta) gåvorna (av fri favör och de välsignelser) som Gud har gett oss.
13Vi sätter ord till dessa sanningar, men inte med ord som mänsklig visdom lär ut (dikterar), utan som Anden lär ut, genom att kombinera (sammanställa) andliga sanningar med andliga ord [till den som har den helige Ande].
14En oandlig människa [som inte har blivit berörd av Gud] tar inte emot det som kommer från Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt.
15Den andliga människan däremot kan bedöma allt (undersöka, avgöra vad som är rätt), men själv kan hon inte bedömas (bli dömd) av någon [oandlig människa]. [Den andliga människan kan bara bli dömd av Gud, se 1 Kor 4:3-5, inte av oandliga människor eller världsliga kristna, se 1 Kor 3:1-3.]
16För vem har lärt känna Herrens sinne (planer, tankar)?